Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När tystnaden bryts

/
  • Lars Johansson i Grängesberg fick friden förstörd när han för fyra år sedan blev ofrivillig granne till vindkraftverken på Ljungåsen.
  • På gården Mårtenstorp är det bara runt 800 meter till närmsta vindkraftverk.
  • Lena Höglund från Svarnäsbygdens vildmarksföreningen känner sig sviken av kommunpolitikerna, som sagt ja till 115 nya vindkraftverk i trakten.
  • Svartnäsbygdens vildmarksförening är en underavdelning till föreningen Svenskt landskapsskydd, FSL, som arbetar mot etablering av vindkraft. De har gett ut detta klistermärke

Vem vill bo granne med ett vindkraftverk?
Lars "Knallis" Johansson i Grängesberg värdesatte naturen och lugnet på gården Mårtenstorp. Men sedan 17 vindkraftverk uppförts i området lever han med ett ständigt oljud.
– Det hörs rakt igenom kåken när det är som värst, berättar han.

Annons

Lars "Knallis" Johansson i Grängesberg har fört en lång, men fruktlös, kamp mot vindkraftverken på Ljungåsen. För sju år sedan flyttade han till Mårtenstorp, där han hade hoppats på inte bara större ytor utan även ett naturnära och tyst hem. Men för fyra år sedan bröts tystnaden.

Då installerades 17 vindkraftverk på höjderna kring Ljungåsen- Fjällberget- Saxberget. Det närmaste vindkraftverket ligger 800-900 meter från Mårtenstorp.

– Känslan går inte att beskriva. Natur är inte natur längre.

Även om vindkraftverken förstör det estetiska i området, tycker Lars Johansson att det värsta är att det aldrig är tyst.

– Det är ett ständigt bakgrundsljud och "sjofsande".

Han förklarar att ljudet från vindkraftverken skapar en stark kontrast på en annars tyst plats.

– Runt en stad skulle de kanske inte märkas, men här ute är vindkraftverken det enda som hörs, förutom fågelsången.

Lars Johansson är en naturmänniska. När han väl installerat sig på Mårtenstorp, kom vindkraftverken som en chock.

Politikernas bedömning att det bara kommer ett svagt susande från vindkraftverken håller han inte med om. När det är lågtryck upplever han det som att ljudet "studsar".

– Det uppstår ett pulserande ljud som hörs rakt igenom kåken när det är som värst. Politikerna målar upp en bild av att det inte är så farligt, men de för ett jävla liv.

Energimyndighetens vindenhet uppger att de vanligaste invändningarna mot etablering av vindkraftverk brukar handla just om att de syns och hörs.

Lars Johansson har inget emot vindkraftverk i sig, men anser att mer hänsyn bör tas till boende i området.

– Finns det örnar i närheten som häckar tror jag att verken måste vara minst 1,5 kilometer bort. Det talas även om att fladdermöss drabbas. Men människor har konstigt nog ingen talan.

Det händer ofta att privatpersoner hör av sig till Lars Johansson med oro när ett vindkraftverk ska sättas upp, även om han aldrig varit med i någon förening mot vindkraft.

– Jag kämpar för mig och tycker att man ska strida, även om man inte verkar få ett skit för det. Och så finns den här bruksmentaliteten; folk bryr sig inte, men gnäller bakom gardinerna när verken väl är där. Men då är det redan kört.

Lars Johansson är inte ensam i sin kamp. Svartnäsbygdens vildmarksförening, en underavdelning till Svenskt landskapsskydd, har som huvudfråga att arbeta mot etablering av vindkraft. Ordförande Lena Höglund beskriver en känsla av maktlöshet sedan Falu kommun sa ja till 115 nya vindkraftverk i området.

– Vi har blivit fullständigt överkörda. Vi har en otroligt mäktig natur här, men kommer vindkraftverken blir miljön helt demolerad. Det är ett övergrepp på människor, djur och natur.

Riktlinjen är att ljudnivån inte får överstiga 40 decibel, men Lena Höglund befarar att de planerade vindkraftverken kommer överstiga detta samt avge skadliga lågfrekventa ljud. Hon menar att ljudet kan medföra sömnproblem, hjärtsjukdomar, koncentrationsproblem och epilepsi.

– Man blir sjuk helt enkelt.

Åsa Waldo är en av få som forskat kvalitativt kring åsikterna om vindkraft. Inom Energimyndighetens och Naturvårdsverkets projekt Vindval har hon tagit fram en rapport om attityder till etablering av vindkraftverk till havs. Nu håller hon på att forska om detsamma i skog, på fjäll och i öppna landskap.

Enligt Åsa Waldo bygger de positiva attityderna främst på etiska värden (bra för miljön) och till viss del även materiella värden (arbetstillfällen, lokal tillväxt). De negativa bygger i sin tur på estetiska värden (naturvärden och utsikter förstörs) och på en kombination av materiella och etiska värden (olönsamt och ineffektivt). Vissa invänder även mot buller och lågfrekventa ljud.

Attityderna formas enligt Åsa Waldo beroende på vad personen i fråga har för känsla gentemot vindkraften, samt på de föreställningar man har om vindkraft som energikälla. Det finns teorier om att vi, efter att känslomässigt ha skaffat en åsikt om något, samlar fakta som stödjer den.

– Har man en känsla av att vindkraften hotar naturvärden, så ifrågasätter man även lönsamheten. Det är en kombination av känsla och kunskap som leder till en viss åsikt. Men det går inte att se vad som kom först, poängterar hon.

Nimby-begreppet (Not in my backyard – inte på min bakgård) handlar om att de som från början är positiva till exempelvis vindkraft, plötsligt blir negativa när de ska uppföras nära dem. Men enligt Åsa Waldo finns inget vetenskapligt stöd för begreppet.

– De som anser att vindkraften är ett hot mot estetiska värden, tycker inte att det är bättre att verken förstör landskapen någon annanstans.

Sammanfattningsvis är orsaken till de skilda åsikterna väldigt komplex.

– Jag kan själv häpna över hur olika vi tycker, men det beror på vad som överväger. Om du inte ser vindkraften som lönsam, har du inget som uppväger det estetiska intrånget. Det är väldigt individuellt, men det är ju det attityder handlar om. Subjektivitet.

Mer läsning

Annons