Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Munck förlåten i kyrkan

Annons

Allt började som vanligt i Grangärde kyrka. Det var först senare det märkliga hände.

Men till en början nyttjade Nisse Munck sin mörka och tydliga stämma för att trollbinda publiken. Han blandade sorgsna låtar med gladare, kärleksvisor med anekdoter om låtskrivarna själva.

Som vanligt flöt programmet på, med en röd tråd mellan visor och mellansnack som är så svårt att uppbåda.

Åhörarna såg ut att trivas i den svala kyrkan, efter att ha lämnat sommarvärmen utanför en stund.

Det var då det märkliga inträffade.

Mitt i en vers blev det tyst. Nisse Munck, rutinerad Luossaguide och ännu mer rutinerad vissångare, tappade tråden.

I bänkraderna hördes en inte alls försiktig stämma när någon skyndsamt försökte sjunga honom rätt igen. Men det förblev tyst.

En lång stund.

Sedan påbörjade Munck visan igen, tog ny musikalisk sats... och fastnade igen.

Så småningom kunde hela visan slutföras och det var då publiken visade sin storhet. Samma framförande som avbrutits två gånger, visade sig bli det som fick den största applåden av dem alla - åtminstone så långt gånget i programmet.

- Ni är en väldigt förlåtande publik, sade Nisse Munck dämpat.

Och vilket ögonblick kunde väl bättre visa vad kontakt mellan artist och publik egentligen handlade om.

ANDREAS EMANUELSSON

Mer läsning

Annons