Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Motorer är livet för Karl-Hugo

Annons

Det Karl-Hugo Johansson inte vet om motorer och maskiner är inte värt att veta. Han kör nu omkring i en robust Volvo årgång 1978. Det är hans 52:a bil.

- Men sonen kommer hack i häl, han är inne på sin 47:e, säger Karl-Hugo och pekar över gårdsplanen. Det ska vara bilar som det går att meka med, inte datorstyrda med blinkande paneler som i ett flygplan, fortsätter Karl-Hugo.

Annars har en flygmekanikerutbildning med i bagaget. Han gick i unga år på bil- och flygmek på yrkesskolan i Uppsala.

Karl-Hugo växlade snart över till större maskiner.

- Jag har jobbat på många av de större vägbyggena i Mellansverige under åren och bott på många ställen.

I början på 1960-talet hann inte Arlanda bli mer än klart så var det dags för utbyggnad. Karl- Hugo var i full färd med att gräva för nya banor när ett stort ryskt plan så när landade på grävmaskinen...

- Jag larvade väl undan i snigelfart med maskinen men tror du inte antennen strök med!

Karl-Hugo har sysslat med båtracing, motorcyklar och det mesta som går att köra och har också under åren varit med om det ena olyckstillbudet efter det andra. Och inte alltid bara tillbud.

- Titta här på högra sidan av skallen, minnen från en mc-olycka i ungdomen men det kunde gått värre som för kompisen som körde...

- Du måtte ha nio liv som katten, är den givna kommentaren.

- Nej ,men sju svarar Karl-Hugo raskt med buspojksglimt i ögat. Man gjorde väl sina pojkstreck under tonåren, tjuvjagade lite´ , körde motorcykel för tidigt men de är ju preskriberat för länge sedan.

I många år hade Karl-Hugo fyra-fem jobb på gång samtidigt.

- Grävmaskiner och skogsmaskiner måste gå dygnet runt för att de ska gå runt. Det blev stressigt i längden.

1971 startade han eget företag i Märsta med trädgårdsmaskiner och båtmotorer. Det drev han i tjugo år.

Till Linghed kom makarna för snart tre år sedan, hitlockade av sonen.

- Vi trivs bra och mekar man som jag, får man alltid nya vänner, alla har någon gammal motor som behöver ses över. Men jag får nog flytta snart för jag är lite sträng och otålig, ingen pedagog när jag ska visa folk vad som behöver göras med utombordaren eller bilen, skämtar Karl-Hugo, så jag skäller på folk!

Från köksfönstret i Linghed ser makarna ofta rådjur, rävar och även större varelser någon enstaka gång. Som gammal jägare och intresserad av både jakt och fiske berättar Karl-Hugo härliga fiskehistorier.

- På senhösten fick jag en två-kilosöring i Acktjärn, jag blev så ivrig så jag stannade för länge. Det blev mörkt och jag snubblade bland stenarna och slog mig halvt fördärvad - men det var öringen värd!

- Att man lever är underligt när man tänker på det, funderar Karl-Hugo. I nästa andetag berättar han om jakt och om hur han såg en mårdhund.

70-årsdagen firar familjen Johansson hemma i Linghed tillsammans med barn och barnbarn.

GUDRUN KLEFBOM

Mer läsning

Annons