Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Morabor vill ha

Annons

Det är ju modernt att säga att skatterna ska sänkas. En skatt som Moraborna vill ha kvar, det är definitivt språket, eller de många olika dalmålen som talas i Mora och dess byar. Och just nu har "skattekramarna" en ordentlig medvind.

Det stod helt klart då över 100 språkentusiaster samlades på Andreasgården i Mora för att återigen diskutera på temat "Så kan Moras språkskatt bevaras".

Billy Opel sjöng till komp av sig själv och Morgan Korsmoe och drog ned applådåskor.

- Han är en som lyckats, bättre än Mora Hembygdslag till och med, med att få barn och ungdomar att prata och sjunga på Moramål och vara stolta över sina mål, sa Bernice Holknekt då hon tackade Billy och Morgan för deras framträdande.

Några av deltagarna i en kurs i Moramål framträdde därefter och berättade, på mål förstås, varför de hade gått på kurs och lät höra vad de lärt sig.

Rut Puck Olsson berättade om sina böcker om katten Masse, som nu finns på 42 olika lokala språk i Sverige.

Sylvia Måsan berättade om projektet Dalmål i skolan, som går ut på att ta fram metoder att använda dalska i skolundervinsingen.

- Roligast hittills är att bildundervisning på dalska fungerar så bra, även för elever som inte kan mål, berättade hon bland annat.

Ingela Näsén var nästa föredragshållare. Hon sade bland annat:

- Det är inte barnens fel att de inte pratar dalska.

- Det är vårt fel, vi som inte talar mål med dem, sa hon och visade teckningar som barnen gjort i skolan efter att de läst sagan om Petter och hans fyra getter, på mormål.

Föredragen avslutades med att den i Älvdalen så välkände Yair Sapir gav lite utblickar ut i Europa under rubriken "Dalmålen i ett nytt Europa".

Han gav jämförelser med andra små språkgrupper i Europa som upplever stora framgångar med sina språk.

- Jag tycker att det är en mänsklig rättighet för folk i Dalarna att få lära sig även sitt modersmål och att även de egna språken borde få stöd från staten, liksom kulturen och föreningslivet får, sa han bland annat.

- Svenska staten, liksom många andra nationalstater, har försökt att få alla att prata "riksspråket". Men, det måste vara mycket kränkande att alltid få höra att man "talar fel".

- Att vi i Sverige har ett mångkulturellt samhälle borde ge plats också för olika lokala mål och dialekter och inte bara invandrarspråk, sade han vidare.

Yair Sapir tackades av Gunnar Bälter som överlämnade boken Bygdemål i Mora till föreläsaren.

Efter alla föredömligt korta föredrag var det dags för grupparbete och där flödade idéerna om vad som skulle kunna göras för Moramålet nästan över. Listorna med idéer överlämnades till Bernice Holknekt som tillsammans med den övriga kärntruppen nu ska försöka att plantera dem på olika håll i Mora. Ordentligt inspirerade återvände deltagarna till sina hembyar. Många av dem med nya idéer om hur Moras språkskatt ska kunna bevaras och överleva.

En enda sorglig sak kunde konstateras under seminariet. Det var att de flesta av föredragshållarna och talarna automatiskt och av gammal vana mest talade svenska.

- Det är en gammal ful ovana som måste arbetas bort, menade några deltagare.

Och denna ovana kommenterades också många gånger under seminariet. Men ändå var det övervägande svenska som användes. Hur kan det komma sig?

BJÖRN REHNSTRÖM

Mer läsning

Annons