Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Modernt slit för hyttan

Annons

Västra bruken | Del tre

Skyltar visar besökaren från riksväg 71, avtaget efter Mockfjärd för den som kommer från Faluhållet. Nästan framme rekommenderas 500 meters promenad längs den gamla forvägen. Det är fin skog och mjukt att gå. Dessutom blir den gräsklädda backen vid hyttan såphal när det regnar.

Stora Kopparbergs Bergslag AB drev hyttan från 1821 till 1867 då hyttan blåstes för sista gången. Här renades järnmalm som kom från gruvor i Grangärde, Ludvika, Tuna och Grängesberg. När kopparen tröt i Falun började ju Bergslaget satsa på annat.

Hit kom en jämn ström med foror, lastade med kol och järnmalm. Hyttan var i drift året runt och slukade en hel del.

- Hyttan gick i 47 år, lika länge som husfabriken. Mer långlivade industrier har vi inte här i Mockfjärd, konstaterar Sören Mård.

Själv gick han en eldsjälsutbildning när han fick idén att blåsa liv i hyttan.

Då var masugnen en ruin. Ovanpå de första sju stockvarven växte skog.

- När jag sade att min dröm var att renovera masugnen fick de hjärtslag på länsstyrelsen. Antikvarierna på länsstyrelsen vill ju hellre konservera. Men jag ville att miljön skulle återskapas, säger Mård som planerar tioårsjubileum nästa år.

1,8 miljoner har han skrapat ihop till renoveringen som tog fem år. Storas lokalkontor, länsstyrelsen och EU har bidragit.

- Att rusta är inte så jobbigt jämfört med att få pengar från EU. Sista gången jag ansökte hade jag en pappershög på åtta centimeter.

Hyttan är en del av hans familjehistoria. Anders Persson föddes 1913 och fick senare soldatnamnet Mård. Det finns anteckningar om hur han kolat och sålt till Tanså hytta.

- Dessutom är det ju en kulturskatt, säger Sören.

Slaggen ligger i högar kring den gamla hyttan, vackert blå kikar den fram i mossan. Pelarna av slagg som lyfte taket på kolhuset har fått små toppiga hattar av plåt för att klara väder och vind. Den kapade rostugnen har också fått tak.

Sören har guidat många gånger vid hyttan. Han berättar om hur ugnarna brann, hur bälgen drevs av vattenhjulet, hur kol och malm forslades via olika ramper. Endast en fråga har han gått bet på under åren. Det var barnet som frågade hur många hästar det fanns vid hyttan.

- Omkring 25, sade Sören.

- Vad hette dom då? undrade barnet.

RAGNA FAHLANDER

Mer läsning

Annons