Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mode, till vilket pris?

Annons

De stora klädföretagen verkar multinationellt och drar stora fördelar av att tillverka kläder billigt i fattiga länder, sälja dyrt i rika och stoppa mellanskillnaden i egen ficka. Vi konsumenter måste agera för att rädda arbetarna - och miljön.

Tirupur, Indiens textilhuvudstad är en del i detta system, och här produceras 70 procent av hela Indiens export av stickade tyger. Floden Noyyal, som rinner genom Tirupur, har sedan textilboomen tog sin början för 20 år sedan, blivit mer och mer förorenad. Miljontals liter förorenat vatten har släppts ut varje dygn.

Hälften av det industriförorenade vattnet renas nu visserligen i stora tankar, och kan sedan användas till allt annat än dricksvatten. Ingen vet däremot vad som ska göras åt de växande bergen av brun giftig avfallsmassa som blir kvar.

I Tirupur arbetar cirka 300 000 människor i textilindustrin. Villkoren för dem är lika dåliga som för de flesta textilarbetare världen över.

För 14 timmars arbete per dag, sex dagar i veckan, får arbetarna i många fall en lön på motsvarande 300 till 400 kronor i månaden. Barnarbetarna tjänar ännu mindre, och bara i Tirupur finns 20 000. Kvinnor får ofta också utstå grova sexuella trakasserier och hot på arbetsplatsen.

Ett par jeans börjar med intensivt besprutade bomullsodlingar i ett land långt ifrån vårt, fortsätter i resurskrävande färgning med giftiga kemikalier. De går sedan vidare till klädfabriker med omänskliga arbetsförhållanden, både fysiskt och psykiskt. Jeansen mellanlandar på en hylla i ditt närmaste köpcenter och slutar sedan sina dagar längst in i din garderob när modet har ersatts med ett nytt.

Ett stort klädföretag har ofta en enorm reklambudget. Det är inte sällan mer än hälften av priset du betalar, genom reklam, gått till att övertyga dig om att köpa just den varan. I jämförelse går mellan en halv och fem procent av priset i affären till löner åt dem som tillverkat kläderna.

Problemen blir däremot inte lösta av att vi slutar konsumera.

Det vi istället måste göra, är att ta det ansvar för arbetarna och miljön, som de multinationella klädföretagen inte gör. Organisationen Rena Kläder jobbar bland annat med att sätta press på företagen att de ska behandla sina arbetare på ett bra sätt. Genom organisationen kan man som konsument ställa krav, bland annat genom att mejla till företagen.

Det finns även ett antal affärer och klädmärken som säljer kläder av ekologiskt odlad bomull, färgad med naturliga färger. Om alla konsumenter ställer samma krav, måste de stora företagen ändra på sig, för att inte tappa sina kunder. Att ställa krav på företagen, att välja ett annat, mer etiskt och ekologiskt alternativ, samt att uppmana andra att göra samma sak, är ett sätt att göra globaliseringen mer etisk och ekologisk hållbar.

DISA KOHLSTRÖM

Mer läsning

Annons