Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Milko satsar ekologiskt.

Annons

Föreningen, som omfattar mjölkbönderna från Jämtland i norr till norra Dalsland i söder, höll sin stämma i Falun på torsdagen.

Ordentliga diskussion blev det om hur överskottet från fjolåret skulle användas. Styrelsen ville ge medlemmarna 2,5 öre per kilo levererat mjölk men inte ge dem pengarna i handen utan lägga pengarna till insatserna istället. På det viset får bönderna ut pengarna först den dagen de lämnar föreningen, medan föreningen stärks.

Ett förslag från Jan Thorén, Hälsingland, gick ut på att fördela vinståterbäringen efter insatser istället för leveranserna.

Christer Sandberg, Torsång, däremot tyckte att pengarna visserligen skulle beräkna per kilo levererat mjölk men delas ut till bönderna i reda pengar istället.

Frågan blev alltså intrikat. Ville man ge mer till de som ökade sin produktion, eller till dem som varit med och byggt upp kapitalet, även om de kanske idag inte drev någon verksamhet längre. Ville man lägga på hög för framtiden eller ge bönderna pengarna nu.

Efteromröstning vann styrelsens ursprungliga förslag, alltså 2,5 öre per levererat kilo mjölk som läggs till insatserna.

Styrelsen och företagsledning fick det också hett om öronen senare under motionsbehandlingen. Från flera håll krävdes tydligare ägardirektiv kring både betalningen till bönderna/ägarna och lönsamheten i företaget. Många tyckte att skrivningen idag var lite luddig.

Avgående styrelseordförande Ingvar Persson betonade att Milko idag visserligen inte betalar mest i landet per kilo mjölk till bönderna, men ligger bland de mejeriföreningar betalar bäst.

- Om vi betalar lika mycket som t ex Arla, som betalar mindre till bönderna, skulle vi ha 50 till 70 miljoner mer kvar i vinst.

- Med Arlas avräkningspris skulle vi ha en avkastning på 20 till 30 procent på arbetande kapital, sa föreningens vd Bo Berg.

Vid stämman avgående styrelseordförande Ingvar Persson, gick i sitt tal till stämman igenom mjölkböndernas verklighet från slutet av andra världskriget. Fram tills Sverige gick med i EU hade mjölkbönderna i stort stabila inkomster genom förhandlingar med staten. EU:s jordbrukspolitik har förändrats de senaste åren och kommer att vara i förändring. I praktiken har den inneburit en prispress på mjölken. Fram till 2015 avvecklas nu det mesta av stödet till mjölken och branschen marknadsanpassas.

Idag är det två länder inom EU som producerar mindre mjölk än de har tillåtelse till: Storbritannien och Sverige.

För framtiden såg han dock en rad ljuspunkter för den svenska mjölken:

Andra länder kommer att tvingas till miljöåtgärder. Det kostar och Sverige har redan klarat de kostnaderna.

EU har idag inget mjölklager. Långsiktigt räcker produktionen inte till, vilket driver priset på mjölken uppåt.

De senaste åren har mjölkproduktionen minskat i Sverige. Bara i Halland och Norbotten har den ökat.

- Frågan är om våra politiker vill har vi ska ha mjölkproduktion i hela landet, undrade Ingvar Persson.

Till nya styrelseledamöter valdes Åsa Eriksson från Ljustorp och Anna Ramebäck från Östra Ämtervik. I övrigt blev det omval.

Vid det efterfölja konstituerande styreslemötet valdes jämten Per Åsling till styrelseordförande. (Ja, han är son till till förre industriminster Nils G Åsling,c). Dalkarln Lars Reyier blev vice ordförande.

bildtexter:

Uppskattat. Förre statsminsiter Göran persson har tagits emot med öppna armar av bonderörelse. Han är numera medlem i både LRF och Mellanskog. Inte underligt att första större framträdandet efter abvgången blev på Milkos Staämma.

Foto: Mats Dafgård

Mer läsning

Annons