Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Miljömål och läkemedel som miljöbov

Annons

Landstinget gjorde år 1999/2000 en miljöutredning - en grundlig analys - av hela sin verksamhet och fick då fram de viktigaste miljöfrågorna att arbeta med. Dit hörde transporter, resurs- och energiförbrukning, samt utsläpp till luft och vatten.

Utifrån dessa områden sattes mål. Vissa har visat sig vara svåra att mäta och andra svåra att följa upp, precis som i andra organisationer som har satt sina första miljömål.

Landstinget har ingen miljöavdelning utan ett miljöråd bestående av miljöchefen och förvaltningarnas miljösamordnare. Rådet arbetar med att revidera policy och mål för det miljöarbete som gjorts under de senaste fem åren.

Några exempel på vad arbetet lett till är:

r att mängden avfall totalt från lasaretten har minskat med 51 ton.

r att mängden avfall som går till soptipp från lasaretten har minskat med 121 ton.

r att mängden komposterbart avfall från lasaretten har ökat med 119 ton.

r att mängden förbrukad energi (värme och el) har minskat med 707 384 kWh.

r att mängden förbrukat färskvatten har minskat med 23 347 000 liter.

r att mängden förbrukade kemikalier inom städservice har minskat med 87 procent.

r att mängden utsläpp av växthusgasen koldioxid från energiproduktion till lasaretten har minskat med 41 procent.

r att mängden utsläpp av stoft från energiproduktion till lasaretten har minskat med 62 procent.

Dessa siffror visar att miljöarbetet har åstadkommit både hälso- och miljönytta. I pengar har 70 miljoner kronor sparats under de senaste tio åren.

Landstinget tar nu nya tag och arbetar vidare med att se över miljökrav vid upphandling, effektivare tjänsteresor och nya drivmedel till transporter, samt kemikalier och läkemedel.

Av de mediciner som förskrivs och sedan hämtas ut är det enligt flera beräkningar mellan 10 och 20 procent som inte används. I bästa fall får apoteken hand om dem. Att sedan kanske hälften av de mediciner som verkligen används inte tas på rätt sätt är kanske ett ännu större problem. Vi arbetar intensivt på många nivåer för att få vår användning av läkemedel mer optimal, även inkluderat miljöaspekter.

Antibiotika till exempel, kan ge upphov till ogynnsamma miljöeffekter både i naturen och när det gäller utvecklingen av resistenta bakterier.

Användningen har minskat i hela landet och vi i Dalarna har lyckats bra. Befolkningen i vårt landsting har faktiskt den absolut lägsta förbrukningen av antibiotika i landet.

Nya östrogenpreparat nämns som potentiella miljörisker.

Nya varianter av vaginala ringar och plåster använda som preventivmedel innehåller det potenta ämnet etinylöstradiol. De svagare östrogener som används vid behandling mot klimakteriebesvär är inte värre än de östrogener alla fertila kvinnor och speciellt gravida själva producerar.

Läkemedelsverket utreder just nu läkemedlens miljöpåverkan. Rapport ska lämnas den 1 juli 2004. EU har lagt fram ett förslag till nytt läkemedelsdirektiv med långtgående åtgärder och i Stockholms läns landsting införs nu miljöklassning av läkemedel.

Allt detta arbete kommer också vi i Landstinget Dalarna att kunna dra nytta av. Vi har redan i höstas informerat landstingets barnmorskor om östrogenplåster och vaginalringar och våra nyanställda AT-läkare har försetts med den av apoteket framtagna skriften Läkemedel i miljön.

Självklart kommer vi att fortsätta bevaka detta för hälsan och miljön så intressanta område.

DAN ROMELL

Mer läsning

Annons