Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Meteoritforskare möttes i Siljansringen

Annons

Meteoritnedslaget i Siljansringen för 360 miljoner år sedan är Europas hittills största och motsvarade kraften av mellan 2 000 och 10 000 Hiroshimabomber. Nedslagsplatsen har en diameter på fem-sex mil.

- Meteoritnedslaget här är ett av de största vi vet om, säger Robert Liljeqvist, som organiserat mötet i Mora. De största kända nedslagen i övrigt är i Sydafrika, Canada och Mexico. I och med nedslaget i Mexico för 60 miljoner år sedan, utrotades dinosaurierna.

Vilka följder har då meteoritnedslaget vid Siljan haft?

- Det vet vi inte.

Uppkomsten av den cirkulära sänkan Siljansringen, där förutom Siljan även Orsasjön, Skattungen och Oresjön ingår, har under årens lopp varit föremål för olika tolkningar.

- Folk trodde först att professorerna ljög. Stenar kunde inte falla från himlen. I stället gavs meteoritnedslagen religiösa förklaringar. Numera är meteoritteorin accepterad.

Vi kan vänta oss meteoritnedslag även i framtiden.

- Om sådär 10 000 år, tror Jay Melosh från Arizona, USA.

Docent Sven Lanfeld förestår Natural Hazards Group, som studerar naturomvälvningar.

- Det som folk och särskilt ni i massmedierna, brukar kalla "naturkatastrofer", vill vi kalla naturomvälvningar, eftersom vi ser det som en positiv omvandling av energi och en utveckling mot något nytt.

- Tänk, säger Sven Lanfeld, på att det även finns de som har nytta av mindre "katastrofer" som skyfall och översvämningar. För dem som tillverkar stövlar är det positivt med mycket regn. Växtligheten behöver det också.

Apropå väder tror Sven Lanfeld inte alls att tendensen med varmare temperatur kommer att fortsätta.

- Vi geologer vet att vi är på väg mot nästa istid, även om vi är inne i "puckeln" av en mellantid nu med varmare klimat. Meteorologer har för kort tidsperspektiv när de endast tittar på det senaste seklet, säger Lanfeld.

- Vi geologer rör oss med miljoner och miljarder år. När det vänder och börjar bli kallare igen, kan det gå så snabbt som en sänkning av medeltemperaturen med tre grader under en tioårsperiod. Det är mycket och påverkar möjligheten att odla. Jag tror inte att jag själv kommer att hinna uppleva det under min livstid, men troligen min son som är 23 år.

- Tänk på, säger Sven Lanfeld, att hela Stockholm och Oslo låg under vatten för15 000 år sedan.

- Och så sent som under förra seklet har naturomvälvningar som gjort det svårt att odla drivit fram utvandringsvågor från exempelvis Sverige till USA. Det är "värdefullt som tusan" att rekonstruera vad som hänt och sätta in saker i sitt sammanhang.

- Exempelvis skulle släktforskare kunna hålla ögonen öppna för annat än när folk föddes, gifte sig och dog, anser Lanfeld. Det vore intressant om de kunde notera och föra vidare anteckningar om missväxt och skörderesultat.

Siljansringen skulle kunna nyttjas turistiskt genom exempelvis ett museum.

- Det är en unik möjlighet som finns i Siljansringen, säger Sven Lanfeld, som tror att turister i mängd skulle besöka ett sådant museum, om det vore levande med exempelvis visning av animerade filmer som kunde visa den geologiska process som ledde fram till nedslaget.

- Ett museum med den inriktningen skulle kunna göras oerhört spännande och dynamiskt, är Lanfeld övertygad om.

BERIT OLARS

Mer läsning

Annons