Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mer praktik ska ge fler förskollärare

Annons

Häromveckan fanns det 329 lediga jobb för förskollärare och fritidspedagoger i hela landet.

Efterfrågan på förskollärare fortsätter att öka samtidigt som lärarstudenterna blir alltmer ointresserade av att arbeta inom förskolan.

År 2000 gjordes lärarutbildningen i Sverige om. Tidigare har förskollärare och grundskollärare studerat var för sig och haft olika långa utbildningar. Nu har alla blivande pedagoger samlats under samma tak och fått en lärarexamen à 140 poäng oavsett vad de sedan tänker arbeta.

Problemet är dock att intresset hos lärarstudenterna att inrikta sig på arbete inom förskolan har minskat sedan lärarutbildningen gjordes om. Få vill nu bli förskollärare eller fritidspedagoger, utan siktar på arbete som grundskollärare eller gymnasielärare.

Finn Calander, filosofie doktor i barn- och ungdomsvetenskap vid Uppsala universitet, är oroad över utvecklingen. Förskolans pedagogiska grund och traditioner tenderar att försvinna i den nya utbildningen, till exempel kunskapen om lekens betydelse för lärandet, skriver han i en debattartikel i Lärarnas tidning. Han varnar också för att förskolan utvecklas till att bli mer skollik.

I Dalarna har kommunerna och Högskolan Dalarna uppmärksammat det här problemet i samverkansorganet Pedagogiskt utvecklingscentrum Dalarna, PUD. Ett förslag har därför tagits fram för att stimulera fler att ta en lärarexamen med inriktning på arbete inom förskolan. Tanken är att erbjuda en etapputbildning där studier kan varvas med yrkesarbete.

Etapp ett skulle innehålla 80 poäng sammanhängande heltidsstudier i två år och etapp två skulle innehålla 60 poäng under tre år varvat med yrkesarbete.

- Det vi kommuner nu åtar oss är att anställa eleverna under praktikavsnittet, säger skolstyrelsens ordförande Ragnar Kroona (s).

ANN-SOFIE MASTH

Mer läsning

Annons