Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mer ilska över politik än vargar

Annons

Ett av studiens centrala resultat är att rovdjurspolitikens legitimitet och lokala boendes acceptans av varg påverkas av människors upplevelse att förvaltningen inte lämnar utrymme för dialog och medbestämmande i en fråga som rör deras livsmiljöer.

Människors möjlighet att driva lantbruk, utöva jakt och naturliv och hur deras fritid och familj påverkas.

Känslan av maktlöshet och frustration hos lantbrukare som ska följa djurskyddslagen och på bästa sätt ta hand om sina djur och samtidigt inte får försvara djuren.

- Det blir en moralisk konflikt att inte få försvara sina djur men man har samtidigt moraliskt ansvar för djuren.

- De upplever att de hamnar i konflikt med rovdjurspolitiken, berättar Annelie Sjölander-Lindqvist som intervjuat människor i närhet av Hasselforsreviret, Dals-Ed/Haldenreviret och i Västra Götaland.

Under sommaren och hösten 2005 gjorde Annelie intervjuer på olika platser i Dalarna och en ny rapport om lokalsamhället och vargen i Dalarna kommer i slutet av 2006 eller början av 2007.

- Det jag mött under intervjuerna är en stark känsla att inte ha möjlighet att påverka situationen. En ständigt återkommande känsla bland de människor jag mött är att de inte känner sig delaktiga.

- I den lokala livsmiljön där människor bedriver verksamhet, lever och utövar sina fritidsintressen, där de hämtar mening med sina liv ska samtidigt rovdjursförvaltningen bedrivas.

- I takt med att rovdjursstammen växer förändras också förutsättningarna för det liv människor lever. Vargens närvaro kan till och med hota människors framtid.

- Min önskan var att undersöka vad konflikten handlar om i grunden och bristen på medbestämmande, maktlösheten är central.

- Få är emot varg men frustrerade över situationen och genomförandet av rovdjurspolitiken. Vargen blir en symbol för genomförandet av en rovdjurspolitik där ingen frågade människor på landsbygden vad de tyckte.

Den lokala identiteten, landskapets betydelse och förhållandet till den biologiska omgivningen har central betydelse för att förstå hur lokala grupper och hur människor i lokalsamhället förhåller sig till politiska beslut, visar Annelie Sjölander-Lindqvists rapport.

Det finns vissa saker som enligt rapporten kan förbättra relationen mellan lokalbefolkning och myndigheter och därmed öka förståelse för rovdjurspolitiken och människors levnadsvillkor på landsbygen.

- Men min erfarenhet är att ett förlorat förtroende för en myndihet är oerhört svårt att återskapa. Det går bara att delvis få tillbaka förtroendet.

- Stora protestmöten och demonstrationer tror jag inte är någon lösning på problemet.

-Det ökar polariseringen av rovdjurspolitiken. Om arrangörerna av stormöten vill driva någon form av opinion kan det fungera.

- Frågan är om de fördjupar konflikten eller faktiskt bidrar till att förändra rovdjurspolitiken. Stormöten bidrar i praktiken inte till ökat samförstånd, menar också stor del av mina informanter.

- De som kommit i kontakt med förvaltningen, pejling eller spårning är ofta mer positiva än de som inte deltagit. Att vara med under spårning skapar mer kunskap och förståelse.

Bristande förtroende för tjänstemän och länsstyrelser medför att människor inte heller litar på den information myndigheterna ger.

Många är positiva till vargtelefonen och upplever att de själva kan bedöma risken att ta med sin hund ut i skogen.

I rapporten beskriver Annelie Sjölander-Lindqvist att de intervjuade uppger politikers och myndigheters brist på lyhördhet för det lokala perspektivet som starkt bidragande skäl till att illegal jakt på rovdjur förekommer.

Genom nätverksbyggande, ökad insyn, förbättrad dialog mellan beslutsfattare och intressegrupper och utökat medbestämmande anser de intervjuade skulle förändra situationen och skapa en hållbar viltförvaltning.

- Jag har en känsla av att vissa andra faktorer spelar in i Dalarna.

-Bland annat har jag pratat med en hel del fäbodbrukare, men analysen är inte klar och den kommer tidigast i slutet av 2006.

Annelie Sjölander-Lindqvists rapport ska presenteras i sin helhet under Naturvårdsverkets miljödagar i Stockholm den 19 januari.

Fotnot: Se även dagens ledarsida.

KATARINA CHAM

Mer läsning

Annons