Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Medicin för sönderstressad i sommartid

Annons

I midsommartid, är ett uttryck som ger mig tankar och känslor av ett särskilt slag, en ödmjukhet inför naturens överdådiga gåvor till oss människor. Midsommarljuset, som väl alla längtat efter, omger oss dygnet runt men med ett svagare sken mitt i natten. Harry Martinsson har i en dikt beskrivit känslan som man har inför de ljusa nätterna med orden: "Juninatt blir aldrig av."

I yngre dagar var midsommarafton för mig att efter majstångsresningen dansa i bystugan natten lång, och att sen gå upp på Blyberget för att se solen gå upp. Numeravill jag vara i skogen på midsommarafton och uppleva mystiken med ljuset. Något händer i midsommarnatten och jag är på första parkett vid en eld i en slogbod. Lyssnande. Iakttagande. Väntande på något som jag inte vet vad det är.

I över fyrtio år har stugan vid Rotälven varit vårt sommarparadis. Vi har varit på upptäcktsfärd och vandrat i skogarna, älvdalarna och uppe i bergen runtomkring.

På midsommarafton åkte vi på en gropig väg upp till Skärberg, där det funnits en fäbod sen mitten av sextonhundratalet och in i våra dagar. Görans förfäder var fäbodbrukare där tillsammans med andra från Rot och Liden.

I dag är husen borta. Jag har skrivit om det förut. Älvdalens skjutfält skulle ha plats. Jag har också skrivit, att jag tycker att där det en gång varit mänsklig aktivitet, finns energierna kvar. Kanske var det för att vi skulle hälsa på som vi, från början oplanerat, hamnade i Skärberg. Och för att uppleva midsommaren i form av en blomsteräng i blått, gult, rött och vitt i solen under en blå himmel och känna de svala vindarna där uppe i berget.

En familjemedlem ville stanna där och fira midsommar. Hon kände friden och lugnet. Kanske hennes förfäder gladdes åt att få visa var de hållit till? De har firat midsommar i fäboden många gånger. Man kan se dem framför sig. Kvinnorna i ankellånga klänningar och förkläde och med en klut på huvudet sysselsatta med att separera mjölk, göra ost, kärna smör och koka messmör. Barnen springer omkring. Männen hugger ved. Det behövs mycket ved. Den ska vara både till spisarna i fäbodstugorna och till eldhusen. Röken från eldstäderna stiger mot skyn. Man väntar på mera folk som ska komma med hästskjuts. Fäbodfolket var säkert uppe länge på midsommarafton och kvinnorna som skulle upp på morgonen dagen efter och mjölka var trötta.

På hemvägen ser vi den gamla fäbodvägen uppför berget, där de gick när de buförde. De hörde bruset från Rotälven till en början och så småningom såg de husen i fäboden.

Vi moderna människor, som färdas med bil, kan bara drömma om hur det var att vara i fäboden en hel sommar. Men det vore precis vad dagens sönderstressade människor skulle behöva vara med om. Det är en medicin som jag skulle ordinera om det stod i min makt.

BARBRO GÖTESSON

Mer läsning

Annons