Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med teckning som passion

Annons

Södran möter John

Alla klasskamrater tycker John är jättebra på teckning och hans föräldrar försöker uppmuntra hans begåvning.

- Jag har alltid tecknat, ända sedan jag var pytteliten, berättar John Wilstrand, 12, från Hedemora.

- Först tecknade jag som en arkitekt; hus, båtar och så, och sen gick jag en teckningskurs. Den kursen var inte rolig, jag lärde mig inget. Men första uppgiften i kursen var att rita ansikten och det kände jag att jag ville göra, berättar han.

För tre år sedan hittade han en liten bok som följde med i ett flingpaket. I den boken fanns Disneyfigurer, och en bild på Joakim von Anka fångade Johns intresse.

- Det var en jättefin bild och jag ritade av den i minnet. Sedan dess har jag nästan bara tecknat Kalle Anka, säger han.

Han visar oss en teckning på Kalle Anka iförd skotskrutiga kläder, damasker på fötterna, en käpp i handen och glasögon på näbben.

- Jag prenumererar på Kalle Anka-tidningen och på framsidan av ett nummer såg jag ett snyggt ansikte av Kalle. Jag ritade av näbben och ögonen, och när jag skulle rita fötterna kollade jag på mina egna fötter för att se hur de ser ut i en situation om jag blir skrämd och backar bakåt. Så jag ritade mina egna fötter till ankfötter, förklarar han. Teckningen är en blandning av en skrämd Kalle Anka och Joakim von Anka helt enkelt.

John tecknar varje dag och helst med blyerts, det är nämligen lätt att teckna med.

- Jag kan aldrig rita samma teckning två gånger, jag har för dåligt tålamod, utbrister han bestämt.

- Jag tycker inte om att rita av bilder, helst vill jag rita utifrån egna idéer. Men jag namnger aldrig mina teckningar som konstnären Leonardo da Vinci gjorde, det är helt enkelt inte fint med namn på teckningar. Om jag inte är nöjd med något suddar jag inte, utan då åker det direkt i papperskorgen. Jag har nog gjort över 2 000 teckningar och slängt över hälften, berättar John.

Eftersom han får mycket av sin inspiration från politiska händelser har många politiker fått bli motiv för hans tecknande. Där hemma hänger Göran Persson på kylskåpet.

- En gång tecknade jag Tony Ohlssons rymning från Hallanstalten, men den slängde jag.

Varför John favoriserar Kalle Anka så mycket är för att alla andra figurer är fjantiga enligt honom.

Den stora förebilden är den amerikanske tecknaren Don Rosa, även han har Kalle Anka som motiv.

- Jag kan till och med registreringsnumret på hans bil, säger John och rabblar upp ett nummer. Är det något jag vill ha reda på tar jag också reda på det.

Förr låg John alltid på golvet och tecknade och tv:n skulle alltid vara på, vilket gjorde hans föräldrar blev lite irriterade.

- Nu sitter jag gärna vid pappas datorbord och tecknar och något måste låta, typ radio eller så. Ljud ger mer realism åt mina teckningar då och risken att göra fel blir mindre.

- När jag ska rita brukar jag gå in på en speciell sida på internet om just Kalle Anka där låten Sweet Home Alabama är bakgrundsmusik.

Väggarna där hemma är fulla av historieteckningar, bland annat kungar.

- För ett tag sedan försökte jag rita av Mozart, berättar John och tar fram en teckning föreställande en man med 1700-tals kläder, peruk och rosa ansikte.

- Men han ser mer ut som den unga greven Axel von Fersen än som Mozart, det blev helt enkelt en Axel von Mozart.

John skulle vilja teckna en egen liten serie och ett alternativ till framtidsyrke vore att teckna ifrån rättegångar eller teckna för tidningar.

- Om tio år kommer jag nog fortfarande att teckna, för mig är teckning ett sätt att uttrycka känslor på och det betyder jättemycket för mig, avslutar han med ett leende.

BOEL ENGKVIST

Mer läsning

Annons