Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med ambulans till Nepal

Annons

På onsdagen samlades ett 20-tal personer i Smedjebackens Folkets hus för att se bilder och höra den spektakulära berättelsen om expeditionen till Nepal.

Nio personer var de som, helt på eget initiativ, införskaffade två ambulanser och med dessa begav sig 1 200 mil åt sydost. Från början hade de bara en ambulans, men Jan-Olov Schröder från Ludvika köpte den andra i Mora för 15 000 kronor.

Projektets natur är helt humanitärt och handlade om att överlämna de två ambulanserna plus kläder och utrustning till byn Hemja i Nepal.

- Men 50 procent handlade om äventyret, berättar Jan-Olov Schröder.

Och äventyr fick sällskapet, både i form av byråkratiska hinder, men givetvis också som upplevelser av människor och natur.

Resan sträckte sig genom bland annat Bulgarien, Turkiet, Iran, Pakistan och Indien. Redan i Istanbul kom det första stora problemet, då tulltjänstemännen ansåg att en bokstav fattades i registreringsbeviset till en ambulans. En budfirma fick då lov att komma efter med papper innan kolonnen fick resa vidare.

I pakistan fick sällskapets kvinna lov att bära svarta kläder och slöja. Eftersom hon är doktor, till råga på allt gynekolog, blev diskussionerna i kontrollerna långa, besvärande - och roande i sin absurdhet.

- Vi hade övat oss innan på att hålla oss för skratt och inte titta på varann.

Men glädje var inte alltid reaktionen som Jan-Olov Schröder kände i de arabiska länderna. Eländet gjorde sig väl påmint.

- Det värsta med landet var att kvinnor inte var värda något. Makten som utövades med religion och vapen var fruktansvärd; känslan går inte att beskriva.

Temperaturen nådde som högst 52 grader. Men sällskapet råkade bara ut för ett rejält fordonstekniskt missöde.

- En sten gick genom oljetråget på ambulansen. Men vi blev väl omhändertagna och bilen bogserades sex mil. Sedan trängdes 30-40 man runt den när den lagades.

Väl på plats i Nepal - nästan en månad efter avresan, fick de känna sig som kungar. Ceremonierna ville aldrig ta slut och ortsbefolkningen visade sin tacksamhet var de än gick.

- Vi lämnade över den ena ambulansen tre gånger. Och det var rörande att se; det var inga spektakel utan äkta glädje.

Redan innan Schröder och kompani lämnade Nepal, fick de se den ena ambulansen i användning.

- En tandläkare åkte runt och lärde folk, mer eller mindre, att borsta tänderna.

ANDREAS EMANUELSSON

Mer läsning

Annons