Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Marie har drömjobb i Brasilien

Annons

- Just nu är det högsommar och semestertider i Brasilien, så då passade det bra att fira jul och nyår hemma i Järna, säger Marie när vi träffar henne vid ridhuset i Uppsälje.

Det var också där hon grundlade sitt stora intresse för hästar och ridsport.

- Jag var väl en typisk hästtjej och började i Järna ridklubb som sjuåring, berättar Marie.

Klubben slogs senare samman med Äppelbo ridklubb, Vansbro Ryttarsällskap bildades och ett ridhus byggdes i Uppsälje.

- Hela min uppväxt har jag tillbringat i det här huset, säger hon och ser sig omkring.

Efter grundskolan väntade gymnasiestudier i Strömsholm, där hon utbildade sig till ridinstruktör, innan hon återvände till hembygden för ett jobb som lärare vid Vansbro utbildningscenters ridledar- och hästskötarprogram.

2001 drog hon vidare till Hässleholm för ett jobb som stallchef och tränare hos den svenske OS-ryttaren i dressyr, Jan Brink. Efter ett tag längtade hon tillbaka till Dalarna och flyttlasset gick till Borlänge, där hon började arbeta i en klädbutik i Kupolen. Flytten hem blev dock inte långvarig.

- Jan Brink ringde och frågade om jag var intresserad av att åka till Sao Paolo i Brasilien för att arbeta i ett år som tränare hos Anna Mantegazza, berättar Marie som inte behövde någon längre betänketid.

Nu har 17 månader hunnit gå och Marie stortrivs med jobbet i 20-miljonersstaden Sao Paolo.

- Staden är verkligen enormt stor. Jag bor i södra delen och många av de jag känner har aldrig besökt den norra delen av staden, trots att de bott här i hela sitt liv.

- Livet är också oerhört annorlunda än vad vi är vana vid hemifrån. De sociala klyftorna mellan fattiga och rika är enorma och kriminaliteten är hög. Huset där jag bor är inhägnat och bevakas dygnet runt av vakter. Det gäller också att hela tiden tänka sig för, att inte prata öppet i mobiltelefon eller ha något på sig som kan locka rånare.

- När jag kör bil, har jag alltid dörrarna låsta och när det är mörkt, så stannar jag vid rödljus bara om det kommer någon trafik. Annars finns risken att bli rånad.

Trots allt detta trivs Marie med både staden och med jobbet. Sex dagar i veckan tränar hon de nio hästar hon ansvarar för vid en anläggning mitt i stan, Hippica Club, och där det sammalagt finns omkring 400 hästar.

- Jag börjar mellan sju och åtta på morgonen och sedan rider jag var och en av de nio hästarna i ungefär en timme.

Knappt två timmars bilresa utanför stan har Anna Montegazza även en farm, Haras Cachoeira, där alla avelsston, föl och unghästar går.

- Dit åker vi med alla hästar tre gånger per år och då stannar vi där en månad åt gången, berättar Marie som också med framgång själv tävlar på Grand Prix-nivå i Brasilien.

- Det har gått riktigt bra hittills och förhoppningsvis ska resultaten bli ännu bättre i år, säger Marie.

På farmen fick Marie även träffa en gammal bekant från tiden som lärare vid ridhuset i Uppsälje.

- Jag och Marianne Westberg sålde våra hästar Brialette och Zelix till Anna Montegazza i november 2004, då de flögs de över till Brasilien, berättar Marie som nu fick vara med när hennes gamla häst fölade i sitt nya hemland.

Marie berättar att hon nu klarar det portugisiska språket allt bättre.

- Jag förstår det mesta och kan även göra mig själv förstådd. I jobbet fungerar det med engelska men ute i vardagen är portugisiska ett måste, eftersom ingen pratar engelska.

När hon nu återvänder, är det högsommar i Sao Paolo med en normaltemperatur på 30-35 grader.

- Årstiderna som vi har här hemma tillhör det som jag saknar mest. På vintern är det som kallast, runt sju, åtta plusgrader, men det kan också vara 25 grader varmt. Utan almanacka skulle det vara omöjligt att veta vad det är för årstid.

- Hade det varit en normalvinter här hemma nu, hade jag nog frusit rejält.

Hur länge hon kommer att stanna i Brasilien, vet hon inte i dag.

- Visst saknar jag ofta min familj och mina kompisar, men flera av dem har varit på besök. Jag tar dagen som den kommer och det gäller att passa på när jag fått den här chansen.

- Mitt nuvarande arbetstillstånd går ut i mars 2008, och innan dess har jag inga planer på att flytta hemåt. Jag har inte heller hunnit resa runt så mycket och innan jag åker hem ska jag se till att hinna besöka både Rio och Amazonas, säger Marie.

GÖRAN DANIELSON

Mer läsning

Annons