Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Många barn har svårt klara sig igenom en skoldag

Annons

Det finns inga enkla lösningar och inte heller några enkla svar. Han är ödmjuk inför problematiken, Jan Messing på Dalarnas forskningsråd.

För något år sedan fick han i uppdrag av Faluns skolpolitiker att undersöka varför behovet av särskilt elevstöd är en ständigt växande utgiftspost i skolförvaltningens budget, och varför antalet elevassistenter ökat under 1990-talets senare del. Vad har förändrats i samhället under 1990-talet som påverkar elevstödet - var den breda fråga som politikerna ställde till honom.

- Det är ett oändligt perspektiv. Det går inte att undersöka allt så det jag har gjort är att lyfta upp några strömningar, säger han.

Kärnpunkten i hans studie visar dock att det har blivit fler fattiga familjer i Falun, och att det är en viktig förklaring till att antalet barn med särskilt stöd och elevassistenter i skolan ökat under 1990-talet.

- Under 1990-talet får fler föräldrar det knapert, det påverkar barnens livssituation. Att ha det knapert slår igenom socialt och psykologiskt - det blir en utmattning i alla dimensioner.

Det Jan Messing talar om är familjer i kris. Han målar upp bilden av en familj där kanske den ena föräldern har förlorat arbetet, eller en ensamstående mamma som måste acceptera ett jobb trots obekväma arbetstider.

Familjer där barnens behov får stå tillbaka - för det finns ingen vuxen som har kraft över att vare sig läsa godnattsaga, hjälpa till med matteläxan eller har råd att köpa en dator. Familjer där grälen om hushållskassan är vardag, där de vuxnas problem tar all energi.

- Vem har då ork över till skolarbete?

Samtidigt har samhällets krav på barnen ökat.

För att förklara hur barnens livsvillkor förändrats har Jan Messing tagit hjälp av både sociologisk och psykologisk forskning. Han lånar forskaren Lars Denicks begrepp "cocktailpartykompetens" när han ska förklara vilka krav som i dag ställs på barnen.

För att förtydliga gör han en jämförelse med en bybo för 100 år sedan. Bybon reste 60 kilometer från sin hemby och träffade runt 300 människor under hela sin livstid.

I dag rör sig redan ett litet barn mellan en rad olika grupper, människor och platser. Nyfikenhet, en egenskap som förr betraktades som påfluget och ett brott mot etiketten, är i dag en tillgång. Det är nödvändigt att snabbt kunna läsa av en situation för att anpassa sig, att ha självförtroende och vara lite fräck.

Samhällets krav på barnens arbete har också ökat. Det är i dag ett villkor att få godkänt i engelska, matte och svenska för att överhuvud taget kunna ta sig igenom utbildningsapparaten och ut i arbetslivet.

Tron på individuella lösningar i stället för kollektiva är också ett tidens tecken som påverkar barnen:

- Vi ställs i dag inför oändliga val och baksidan är att det yttersta ansvaret att välja rätt hamnar på individen själv.

När Jan Messing drar ihop tankesäcken finner han en rad orsaker i samhället till varför behovet av särskilt elevstöd ökar i skolorna.

Dels finns förklaringarna i ett ökat elevantal, dels i tidsandan. Vi ställer högre krav på vad barnen ska prestera i skolan samtidigt som lärosituationen i dag är krävande och fordrar flexibilitet. Dessutom väljer vi individuella lösningar på problem vilket kostar mer pengar än kollektiva lösningar.

Och slutligen - fler familjer i Falun har uttömt sina materiella, psykiska och sociala resurser och deras barn behöver ökat stöd för att över huvud taget orka med skoldagen.

Mer läsning

Annons