Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Man måste lägga band på sina känslor"

Annons

Vi följde Linda Brolander, 29, som snart har varit polis i fyra år från klockan 23 till 07 i fredags natt.

Klockan 07 var det planerat att hon skulle sluta.

Men det blev lite längre än så...

Linda tog gott om tid på sig att fundera på vad hon ville jobba med. Efter att ha provat diverse yrken; kock, utställare åt Volvo, instruktör på gym, sökte hon in till polishögskolan i Stockholm.

Hon kom in och nu jobbar hon med sitt drömyrke här i Borlänge.

-Det passar mig väldigt bra. Jag som person har väldigt svårt att vara i ett arbete där jag måste sitta vid ett kontor från måndag till fredag och göra samma saker varje dag.

-Jag måste ha omväxling! Det är tjusningen med det här jobbet. Ingen dag är den andra lik, berättar Linda.

Hennes roliga jobb kan däremot bli väldigt svårt mentalt.

Polisen är oftast först på plats är någon tagit livet av sig, efter en dödsmisshandel eller vid en trafikolycka där barn omkommer.

Syner som inte ens den mest erfarne polisen kan föreställa sig.

-Det finns ingen mental förberedelse i världen som kan förbereda mig på hur jag kommer att reagera. En sak som förändrades när jag själv fick barn är hur man påverkas så fort ett barn far illa.

Linda berättar om en gång när hon kom till en familj där pappan brutalt misshandlat mamman.

Bland blodiga glasskärvor kröp en liten flicka, som var jämngammal med hennes egen son. Den synen gjorde extra ont i hjärtat på henne.

-Men när man tar på sig de här kläderna går man in i en yrkesroll. Även om en situation är jobbig, är det oss det hänger på att det måste fungera. Man måste vara professionell och lägga band på sina känslor, fortsätter Linda.

Samtidigt som jobbet är omväxlande, kan det stundtals också vara väldigt frustrerande.

Linda berättar om situationer när hon vill lösa ett brott, men inte hinner för att hon kallas till nästa jobb.

-Anledningen är den resursbrist som råder på alla landets polisstationer. Som jämförelse kan nämnas att New York i USA, med sina nio miljoner invånare har 35000 poliser. Sverige med ungefär samma befolkning har 17000, på pappret. Med alla sjukskrivna och föräldralediga blir siffran betydligt lägre.

För Borlängepolisen innebär det att hela länet är arbetsområde. Ibland måste de åka hela vägen till Smedjebacken för att plocka in en berusad person. Skulle något hända i Ludvika på natten är de vissa nätter tvungna att åka dit.

I bakhuvudet är de samtidigt medvetna att när som helst kan det komma ett larm från Borlänge där någon blir våldtagen eller håller på att bli ihjälslagen.

-Händer det något kan vi inte göra så mycket mer än att slå på blåljus och sirener och köra så fort vi kan. Men det tar i alla fall en kvart att åka hit från Ludvika. Vem vet vad som har hunnit hända då...

Apropå hela länet som arbetsfält, får vi en bra inblick den här kvällen. Klockan är tjugo i sex på morgonen, när Linda och kollegan Joakim Johansson patrullerar i Säter. Fram till dess har kvällen varit ovanligt lugn.

Då ringer polisen i Avesta och begär assistans. En man har misshandlat sin fru och barrikaderat sig i sitt hem.

De vet redan då att natten kommer att bli lång, men har inget val än att åka dit i ilfart.

Först klockan halv elva, efter tre och en halv timmes övertid, kommer patrullen tillbaka till Borlänge.

Trots allt på gott humör.

-Det är tjusningen med jobbet. Ingen dag är den andra lik, säger Linda Brolander.

Hon har haft fyra nattpass i rad. Nästa fyra timmars övertid har gjort henne utmattad. Ögonen är mycket trötta.

-Nu är det bara en natt kvar.

DIAMANT SALIHU

Mer läsning

Annons