Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Maktkampen i Turkiet går vidare

Annons

Turkiets regering fortsätter att utmana militärledningen. På lördagen godkände ett parlamentsutskott flera förslag till grundlagsändringar som bland annat innebär att presidenten hädanefter ska väljas direkt av folket.

Samtidigt fortsätter protesterna mot regeringens politik. I Manisa i västra Turkiet deltog enligt polisen uppemot 70|000 människor i en demonstration mot regeringens föregivna försök att ge religionen inflytande över politiken. Demonstranterna krävde att utrikesminister Abdullah Gül drar tillbaka sin kandidatur till presidentposten.

Det sekulära etablissemanget _ anfört av militären, rättsväsendet och statsförvaltningen _ hävdar att om Gül blir president kommer regeringen, med rötterna i den islamiska rörelsen, att riva upp den strikta åtskillnad mellan politik och religion som varit en helig princip för Turkiet alltsedan republikens grundande 1923.

Hittills sedan Rättvise- och utvecklingspartiet AKP kom till makten 2002 har den strikt sekuläre presidenten Ahmet Necdet Sezer konsekvent lagt in veto mot alla lagar han har uppfattat som försök till islamisering.

Spänningen är stark i Turkiet sedan Författningsdomstolen _ efter en tydlig vink från militären _ ogiltigförklarade parlamentets första försök tidigare i veckan att välja ny president. Parlamentet ansågs inte beslutsmässigt sedan oppositionen bojkottat omröstningen just i avsikt att sabotera valet.

I mycket välorganiserade demonstrationer har hundratusentals turkar marscherat på gatorna i Istanbul och Ankara för att protestera mot regeringspolitiken och uttala sitt stöd för den sekulära kemalismen, det tankegods från republikens grundare Kemal Atatürk som ännu gäller som officiell statsideologi.

Turkisk press bedömer att regeringens förslag till författningsändringar har ett folkligt stöd. Eftersom ett av oppositionspartierna också står bakom dem kan de lätt röstas igenom i parlamentet endera dagen, men det kan enligt analytiker leda till ny konfrontation med militärledningen och sannolikt domstolsprövning.

Två borgerliga partier som tillsammans har 24 platser i parlamentet meddelade på lördagen att de går samman under namnet Demokratiska partiet. Varken Den rätta vägens parti (DYP) eller Fosterlandspartiet (Anap) klarade tioprocentsspärren i förra valet men fick tillsammans knappt 15 procent och hoppas genom samgåendet kunna bjuda AKP motstånd i nyvalet den 22 juli. Att de trots valförlusten senast ändå är representerade i parlamentet beror på att invalda ledamöter bytt sida under mandatperioden.

TT

Mer läsning

Annons