Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Luhrig center fyller 70 år

Annons

Att det blev bandy för Fredrik var kanske inte så konstigt. Han var ju född och uppväxt i Sandviken, där pappa jobbade på järnverket.

- Men det var en ren slump att jag valde bandy före hockey, bekänner Fredrik. När jag gick på det lilla gymnasiet i Sandviken spelade vi hockey på skolan. Det gick så bra för oss att vi vann Kronprinsens pokal (Skol-SM). Och då bestämde vi oss för att ställa upp i även bandy - vilket vi också vann.

Skollagets lagkapten Fredrik fick det året ett pris han fortfarande vårdar ömt. Riksidrottsförbundet utsåg honom till årets skol- idrottspojke, och han fick Gyllenhammars hederspris.

- Det enda pris han ständigt har framme och putsar med jämna mellanrum, avslöjar hustrun Ragnhild, och Fredrik rodnar lite förläget...

Framgångarna kom slag i slag för Fredrik. Han blev uttagen till ungdomslandslaget i bandy, och SAIK, Sandvikens AIK, hörde av sig och ville att han skulle börja spela bandy för dem.

- 1954 fick jag börja spela med SAIK:s A-lag, berättar Fredrik.

Men sedan blev det lumpen i Kiruna. Och efter det var det dags för skogspraktik för Fredrik, som valt att studera vid Skogshögskolan i Stockholm. Det innebar klubbyte. Först Lesjöfors under skogspraktiken och sedan AIK under tiden på Skogshögskolan.

Så fick Fredrik kontakt med Domänverket.

- Jag träffade domänverkets överdirektör Anell vid något tillfälle. Då kom han fram till mig och sa "Luhr måste komma till oss i Falun och förstärka bandylaget". Det var första gången jag fått ett jobb genom bandyn.

Två år blev det i Falu BS. 1962-64. Sedan var aspiranttiden slut för Fredrik och det blev dags att börja "jobba på riktigt".

- Jag fick jobb på Domänverket i Stockholm och bland mina första uppgifter var att åka till Skellefteå för att jobba med avvecklingen av flottningen. Och därmed var det också slut med min tid som bandyspelare.

Nu startade en ny karriär - inom skogsbruket. Fredrik fick prova på många omväxlande sysslor - runt om i världen. Bland annat var han tre år i Portugal - 1971-73 - och jobbade med att lära portugiserna att göra pappersmassa av eykalyptusträd.

- En av mina främsta uppgifter var att skaffa mark att plantera eukalyptusskog på.

När Fredrik kom tillbaka till Sverige 1974 blev han marknadschef för Domänverket.

- Och eftersom Domänverket utlokaliserats till Falun blev det Falun igen, ler Fredrik, och ser inte speciellt besviken ut för det.

- Jag sålde timmer och massaved för Domänverket fram till 1980. Sedan blev jag erbjuden att bli verkställande direktör för Mellanskog i Gävle.

Åter drog flyttlasset. 16 år blev han kvar i Gävle - med ett och annat internationellt avbrott - som konsult.

- Jag hjälpte de nya regimerna i de forna portugisiska kolonierna Angola, Moçambique och Guinea Bissau att få igång sin träindustri igen. Men jag gjorde även jobb i till exempel Nicaragua, Tanzania och Indien, berättar Fredrik.

Efter pensioneringen blev det Falun igen. På halvtid. Fredrik och hustrun Ragnhild, som han för övrigt träffade på dansrestaurangen Kullen första gången, har även ett sommarhus på Sydkoster. Där finns de under sommarhalvåret.

- Det finns inget som går upp mot Sydkoster, slår Fredrik fast.

Och att "hitta sin hustru" i Falun är inget nytt för Fredriks släkt.

- Nej, det är märkligt, men det gjorde faktiskt min far också, säger han. Pappa gick på Bergsskolan i Falun, och då träffade han min mamma, som gick på flickskolan (Valhalla) i Falun. Hon var dotter till stationsinspektören på Korsnäs järnvägsstation.

Något födelsedagsfirande blir det inte för Fredrik. Med släkten har han redan firat, och på födelsedagen genomför paret Luhr ett trevligt projekt - återupplever bröllopsresan.

LARS-ERIK MÅG

Mer läsning

Annons