Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Luddiga regler ger orättvisa gymnasiebetyg

Annons

Betygen sätts inte efter samma kriterier på alla gymnasieskolor. Därför går det inte att jämföra betygen mellan olika skolor i landet som Skolverket gjort. Syndabockarna blir lärarna och inte beslutsfattarna som gett för otydliga luddiga regler.

För många skolor handlar det om att hålla näsan över vattenytan. Alldeles för många förändringar kommer uppifrån.

I Skolverkets anvisningar förekommer mycket luddiga formuleringar. Allmänna råden för bedömning och betygsättning från Skolverket (SKOLFS 2001:15) är motsägelsefulla. Det sägs att närvaro, flit, ambition, läxläsning, lektionsarbete med mera inte i sig ska vara grund för betygsättningen, såvida de inte är en direkt förutsättning för att målen ska kunna nås, till exempel i form av laborationsarbete.

På ett annorlunda sätt låter det enligt följande:

Det är således ingenting i de nationella styrdokumenten som hindrar att en elev i stället för omprov visar sina kunskaper genom att vara flitig på lektionen.

När det gäller frågan om vad som ska betygsättas finns det även här motsägelsefulla formuleringar. Betyg ska alltså gälla kunskaper i ämnet.

Senare skriver Skolverket: Det råder ingen tvekan om att alla kunskaper ska bedömas, oberoende av var eleven tillägnat sig dem och att kunskaper som eleven tillägnat sig utanför skolan ska räknas likvärdigt med andra kunskaper framgår av Lpf 94. (Läroplanen för det frivilliga skolväsendet).

Vidare sägs det att betygskriterierna ska vara underlag vid bedömning och betygsättning av det lärande som sker och skett i undervisningen. Det senaste svaret motsäger alltså svaren på de andra frågorna.

Är det kunskaperna eller framstegen som ska betygsättas? Och om vi kommer fram till att det är kunskaperna, vilka kunskaper är det då man talar om? Är det bara det man lärt sig i undervisningen eller är det allt man kan?

Vidare säger Skolverket:

Det är viktigt att bedömning och betygsättning baseras på många olika källor och på information som insamlats vid många olika tillfällen.

Hur stämmer detta med att betygen ska

spegla vilken kunskap som har uppnåtts vid kursens slut? Men borde inte direktiven trots detta vara tydliga?

Skolverket behöver vara mer tydligt för att vi ska kunna hjälpa eleven till ett bättre självförtroende vilket var tanken med den nya krite-

rierelaterade betygsreformen.

Om inte Skolverket kan vara tydligt och ge begripliga förklaringar hur ska jag då förklara för mina elever vad som menas?

ÅSA NILSER

Mer läsning

Annons