Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lönefrågorna är glödheta

Annons

Frågor om hur lönen sätts och vad som är rättvist är glödheta. Inte vid något tillfälle har något land i världen haft så tillplattad lönestruktur (liten skillnad mellan de högsta och de lägsta lönerna) som Sverige hade 1980. Sedan dess har löneskillnaderna ökat.

- Förr i tiden gick det att gå in i tabellverk och slå upp. Om man var undersköterska och hade jobbat 27 år hade man en viss lön, oavsett om man jobbade i Kiruna eller Ystad, men så är det inte längre.

- Arbetsgivarna har gjort en offensiv för mer lokala lönesättningar och för att enskilda chefer ska kunna sätta lönen. Man måste medge att den offensiven varit framgångsrik, säger Ingemar Göransson, LO-utredare av löner, arbetstider och avtal.

Om alla har samma lön, är det med automatik rättvist då? Den frågan svarade de flesta ja på förr. Numera svarar många nej och vill att det ska gå att påverka sin lön på olika sätt.

Göransson nämner två förändringar som LO-facken och arbetsgivarna kommit överens om som han betraktar som milstolpar i en tydlig generell förändring mot en mer individuell lönesättning.

1982 infördes INL - icke nivåhöjande lönetillägg, som vissa medlemmar kunde förhandla till sig.

1993 tog Kommunal, med 400 000 medlemmar, bort lönetrapporna som på förhand reglerade löneutfallet. Istället infördes pottutdelning av de lokala löneförhandlingarna. Tanken var att det här skulle leda till bättre facklig aktivitet lokalt, men resultatet är inte särskilt bra.

- De kvinnodominerade förbunden hade helt enkelt inte den löneförhandlingskulturen som fanns till exempel hos Metall, där man exempelvis bråkat om ackord i 80 år.

- Vissa fackföreningar var inte mogna för att ta detta ansvar, säger Göransson.

Enligt tidningen Kommunalarbetaren vill bara 16 procent av de Kommunals medlemmar ha individuell lönesättning. Samtidigt var 64 procent av de kommunala cheferna positiva till sådana.

- Nackdelarna kommer direkt om modellerna för de individuella lönerna är dåligt utformade. Då uppstår splittring, orättvisor och motsättningar bland kollegorna. Fördelarna är att det ökar rörligheten och att medlemmarna får ökat lokalt inflytande.

Göransson ställer upp ett antal kriterier som ska vara uppfyllda för att det ska fungera med individuell lönesättning:

Reglerna för lönesättning ska vara överenskomna i ett lokalt kollektivavtal mellan klubb/sektion/avdelning och arbetsgivare

Lönen ska bestämmas i ett lönesystem

Inplacering i lönesystemet för nyanställd ska ske i förhandlingar mellan facket och arbetsgivaren

Uppflyttning i lönesystemet ska bygga på ökad kunskap och svårighet i arbetet, tydligt beskrivna för varje grupp av arbetsuppgifter.

JENS RUNNBERG

Mer läsning

Annons