Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ljudande hembygd

Annons

Grängesbergesvalsen, Rävålavalsen, Sunnansjövalsen.

Det är bara några av de titlar som komponerats, och spelats in på skiva, genom åren.

Det framgår av Statens Ljud- och Bildarkivs senaste utgåva, (diskografi 12 1-2) en drygt 900-sidig lunta som redovisar akustiska grammofoninspelningar från tidigt 1900-tal.

Inte oväntat har dragspelsbröderna Karl och Erik Gylling från Grängesberg stor del i att man nu kan uppleva våra bygder akustiskt.

1919 spelade bröderna in, bland annat, Grängesbergsvalsen av Erik Gylling, Rävålavalsen och Gonäshambo.

Rävålavalsens upphovsman heter Strömberg i efternamn, men vem var han?

Lika anonym är Gonäshambons upphovsman, en kompositör med det förpliktande efternamnet Bellman.

Här kan nämnas att den sistnämnda hambon spelades in igen så sent som 1974 av Västerbergs-lagens Dragspelsklubb.

1919 spelade gyllingarna också in Sunnansjövalsen. Även här är upphovsmannen anonym. I varje fall finns inte uppgiften i boken.

En bläddring i boken ger klart besked; flirtandet med hembygds-älskande skivköpare är uppenbart. Snart sagt varje liten by har sin egen låt att stärka självkänslan med.

Å andra sidan finns det, genom skivhistorien, exempel på hur man underlåtit att använda lokala namn som försäljningsargument. Ett lokalt exempel på detta, som dock inte finns med i den här förteckningen, är Viktor Gyllings "I kineskvarteren", en flitigt spelad mazurka bland främst durspelare. De "kineskvarter" som avses här är inget annat Norrmalm än det i Grängesberg, som fick sitt smeknamn av folkhumorn som hävdade att "man hinner bara hit och kinesa mellan skiften i gruvan".

BERTIL DANIELSSON

Mer läsning

Annons