Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Ljud slarvas bort"

Annons

- Det går att reparera om eleverna själva är inställda på det, men det tar 1-3 år med en veckotimmes undervisning, säger Carin Hjalmarsson och Agneta Heuman, speciallärare vid S:t Mikaelsskolans "språkverkstad".

Vem kan egentligen läsa?

- Du kan läsa först när du kan avkoda orden automatiskt och förstå det du läser, säger Carin Hjalmarsson, som gärna kan tänka sig att åka ut i Moraskolorna och bistå personalen under kommande läsår, om hon får uppdraget.

En idé som den nye bun-ordföranden Nils Carlson, m, ställer sig bakom.

Speciallärarna vid S:t Mikaelsskolan önskar att eleverna har med sig tre saker från grundskolan när de börjar på gymnasiet: 1) Att alla elever är ljudsäkra, 2) att elever med svårigheter är utredda och har 3) åtgärdsprogram/utvecklingsprogram som går att utvärdera.

Det finns elever som, trots att de är utredda och trots att de fått hjälp, står och stampar på samma fläck, helt enkelt för att det har varit fel sorts hjälp.

- Det är mycket sorgligt, när rätt hjälp finns att få, säger Carin Hjalmarsson.

Man skulle kunna tro att den som läser mycket automatiskt blir duktig på att läsa, men så enkelt är det tyvärr inte alltid.

- Men måste träna på rätt sätt, säger Carin Hjalmarsson och Agneta Heuman. Att enbart läsa mer kan ställa till med mer skada än nytta för den som inte är ljudsäker. Den som läser mer "på fel sätt", befäster problemen.

- Vi vill att eleverna ska få adekvat hjälp redan från början. Av alla utredningar som gjorts på gymnasiets elever som har svårt för att läsa, har det visat sig att 95 procent inte är ljudsäkra. Trots träning och hjälp i grundskolan är dessa elever fortfarande ljudosäkra. Därför menar vi att man inte ska lästräna förrän man är ljudsäker.

Under nio år i grundskolan lyckas vissa elever med god intelligens "lura" både lärare och föräldrar att de är ena riktiga hejare på att läsa.

- Det finns elever som ökar läshastigheten mycket, samtidigt som de inte förstår allt av vad de läser.

Det finns tester som avslöjar elever som ägnar sig åt denna "gissningsläsning", och vissa lärare använder dem. Fortfarande råder också delade meningar om vilka metoder som ska användas för att hjälpa så många som möjligt att knäcka läskoden.

- Det finns mycket forskning på området och vi önskar att en samordning kan ske bland lärarna i alla grundskolor i Mora utifrån denna. Vi vill ha en konstruktiv diskussion om hur olika metoder bäst kan användas för att passa olika elever.

Att ämnet läsmetodik inte är obligatoriskt för blivande grundskolelärare bekymrar dem mycket.

- Läsinlärning, det viktigaste momentet av alla, är frivilligt i högskoleutbildningen för 1-7-lärare. Läsundervisningen sker med olika metoder idag, eftersom det råder metodfrihet.

Att själv söka kunskap, som barn redan i tidiga åldrar gör i skolan idag, är förödande för dem som inte har läsfärdighet.

- Vissa måste ha stram struktur, säger Carin Hjalmarsson. Färdighetsträning ska ske på den egna nivån.

Från 1970-talet och framåt startade läsdebatten, som handlade om läsinlärning med hjälp av den syntetiska metoden, att lära sig bokstav för bokstav, eller via ordbilden.

- 80 procent av alla elever lär sig läsa oavsett metod, medan 20 procent behöver mera tid och struktur, säger Hjalmarsson.

Andra faktorer som påverkar läsinlärningen är den allmänna utvecklingen i samhället, som bland annat inneburit att talhastigheten mer än fördubblats på ett par generationer.

- Många ljud slarvas bort när vi pratar i dag, jämfört med förr, när vi var mer välartikulerade. Viktigt idag är förskolans arbete med rim, ramsor och andra språklekar. Föräldrar, som tar sig tid med sina barn trots att tv, datorer och dubbelarbete konkurrerar om tiden, gör också en stor insats.

BERIT OLARS

Mer läsning

Annons