Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Linda är rädd för sin egen pappa

Annons

Linda är en utåt sett en helt vanlig tonårstjej. Men hennes tillvaro hemma är inte helt vanlig.

När jag träffar henne syns det att denna tjej inte alltid har det lätt och hon är nedstämd när hon berättar.

-Jag får inte gå ut och träffa kompisar. Inte ens till en vän som bor några hundra meter bort. Då blir pappa misstänksam. Han tror väl att jag träffar killar.

- Förra sommaren så umgicks jag och en kompis ganska mycket och då trodde pappa att det var något på gång. Att vi planerade att åka någonstans. Han är paranoid.

Linda har varit hårt hållen sedan hon var liten.

Hennes pappa är muslim och för honom är det viktigt att hans döttrar sköter sig och får en bra utbildning.

Annars är han rädd att folk ska tycka att han är en dålig muslim och förälder.

-För honom är det väldigt viktigt att ha fina och skötsamma döttrar. Har man bra döttrar får man högre status.

Linda har försökt prata med sin pappa om de saker hon skulle vilja göra, men inte får.

-Han bara avfärdar mig. Han har sin ståndpunkt och då är det så.

- Det är hans ord som gäller. Det går inte att prata med honom, han lyssnar inte på mig. Han blir bara arg.

Lindas pappa håller hela tiden koll på vad hon gör.

-Kommer jag hem tio minuter över fyra istället för klockan fyra som jag sagt blir han jättearg och frågar vart jag varit och med vem. Jag får absolut inte umgås med killar.

- Skulle jag bara gå och ta en fika med någon kille efter skolan tycker han att jag drar skam över familjen. Han är hela tiden rädd för att det ska börja gå rykten.

Linda tror att hennes pappa beter sig som han gör för bägges skull.

-Jag antar att han vill att jag ska ha det bra, att han är rädd om mig. Samtidigt vill han själv upprätthålla sitt anseende. Han måste ha kontroll.

När Linda träffade en kille sa hon som det var till sin pappa, att hon träffat någon hon ville vara tillsammans med.

-Han sa blankt nej och att jag aldrig fick träffa eller prata med honom mer. Men det trotsade jag.

- Det är jättejobbigt att behöva ljuga om vart man är och med vem. Det fungerar inte i längden.

Hon har även berättat för sin pappa att hon inte vet om hon vill vara muslim.

Detta ledde till ett mycket stort gräl inom hela familjen. Hennes föräldrar var nära att skiljas.

-Min pappa gick in till mina småsyskon och sa att han och mamma skulle skiljas och att det var mitt fel. Det gjorde mig mycket ledsen. Det var hemskt hemma i en vecka.

- Men sedan blev mamma och pappa sams igen och alla låtsades som ingenting hänt. Alla händelser hade brutit ned mig och jag mådde väldigt dåligt och hade självmordstankar. Jag kunde inte tänka mig hur jag skulle kunna stå ut med detta i flera år till.

- Jag förstår inte hur de kunde bara lämna det bakom sig och låtsas som om allt var frid och fröjd. De brydde sig inte om att jag mår dåligt.

- Samma sak hände för några år sedan. Då slog han mig. Mamma blev förtvivlad men efter ett tag var det glömt. Han har inte gjort om det, men han har heller inte bett om ursäkt. Han anser att han hade rätt att göra det.

- Om jag skulle göra något jag inte får, som att träffa någon kille, skulle han bli fly förbannad, slå mig igen. Han skulle inte låta mig gå någonstans. Han skulle antagligen försöka att ta skolan ifrån mig.

Linda har pratat med sin skolsköterska om sina problem och tycker att det känns bra att hon bryr sig.

Men Linda tror inte att det finns något annat att göra än att vänta tills hon fyller 18.

-Flytta får jag ändå inte. Och om jag skulle flytta i alla fall så skulle han se till att jag aldrig fick komma tillbaka. Jag skulle inte få träffa mina småsyskon och det skulle vara väldigt jobbigt eftersom det är dem som jag bryr mig om mest i familjen just nu.

- Han skulle också söka upp mig och antagligen göra mig väldigt illa. Så det finns väl egentligen ingenting att göra.

Linda är rädd för sin pappa, hon vill inte reta upp honom mer. Hon vet inte vad han kan vara kapabel till.

-Han har aldrig direkt hotat mig, men han har sagt att man inte får vända familjen ryggen. Det är straffbart. Och jag har ju funderat över vad han menar med det.

Linda verkar uppgiven, och fast hon vet att ingenting av det som händer är hennes fel är hon inställd på att fortsätta att bo hemma.

Hon är förvånansvärt stark med tanke på vad hon faktiskt går igenom.

Fotnot: Linda heter egentligen något annat.

SARA JORONEN

Mer läsning

Annons