Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Leksand styrs av kulturpolitiska flåbusar

Annons

Isin iver att genomföra det storstilade skrytbygget har man helt ignorerat avrådanden och protester från geoteknisk och biologisk expertis, kyrkogårdsbesökare, gravrättsinnehavare, kommunens antikvarie, familjen Munthe och Stiftelsen Hildasholm med flera. Röster som rimligtvis borde ha vägt mycket tungt i sammanhanget. Den maktarrogans som uppvisats är minst sagt motbjudande.

I mitt arbete med skötseln av Hildasholms trädgårdar träffar jag varje år mängder av hänförda besökare från hela världen.

Naturligtvis är det Hildasholms byggnader, interiör och trädgårdsanläggningar som gör intryck, men i minst lika hög grad den fantastiska omgivningen. Den dramatiska naturen med sina uddar, branter, raviner, knotiga gamla träd, fågelliv och vattnet som kluckat mot den orörda stranden har upplevts som något helt unikt, som en verklig oas i en annars allt hårdare tillvaro.

Detta har Leksands kommunledning i sin okänslighet helt valt att blunda för. Från och med sommaren 2003 blir en återkommande punkt under mina trädgårdsvisningar oundvikligen att visa på hur fruktansvärt fel det kan bli när okunniga och okänsliga politiker vägrar att lyssna till förnuftet.

Om strandpromenaden kommer att medföra ökad erosion i området eller inte återstår att se. Redan nu kan man emellertid konstatera att den ur estetisk synpunkt kommer att utgöra en fullkomligt grotesk skapelse. Min övertygelse är att den i framtiden, i stället för att vara något att stoltsera och skryta med kommer att utgöra en skamfläck för kommunen.

Ett avskräckande exempel på hur man absolut inte bör exploatera en vacker naturlig miljö.

Vore det inte bättre om Leksands kommun stödde och satsade på sådant som är unikt och genuint, i stället för att spendera miljontals kronor på att tillintetgöra det?

I det här fallet är det dessutom så allvarligt att man gjort sitt bästa för att begrava något som en gång gav platsen Leksand dess namn.

Det som skett nedanför kyrkan och Hildasholm under våren 2003 är inget annat än en tragedi. Detta har blivit ett av de sorgligaste kapitlen i kommunens moderna historia.
INGEMAR BLOMQVIST

Mer läsning

Annons