Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lekledare fyller 80

Annons

I drygt 30 år lärde Verner unga och gamla hur man dansar så väl Små grodorna som Flickan hon går i ringen och många många fler lekar. Och aldrig har han tröttnat.

- Nej du. Jag har alltid tyckt att det var skojigt. En av favoriterna var Jag gick mig ut en afton. Det är en lång och seriös lek.

Genom åren har han också tagit åtskilliga årtag på Laknäs kyrkbåtar, Nygrannen 1 och 2.

Många är också de konferens- och hotellgäster i Tällberg som fått roddlektioner och certifikat av Verner.

- De allra flesta har varit jätteduktiga att ro. Den enda gången det var riktigt kämpigt var när ett helt gäng travkuskar skulle ro. De samarbetade inte alls utan alla ville vara först, berättar Verner och skrattar gott åt minnet.

Ett annat kärt minne är när han var med till Vikingamuseet i Roskilde då museet fick ta emot Brudpigas gamla kyrkbåt under pompa och ståt.

- Det var en stor upplevelse, men den främsta minnet från den resan var när vi i Leksands kyrko- och hembygdskör under ledning av Anton Lööw, sjöng i Roskilde-domen. Det var stort!

På senare år har Verner främst varit den som hållit i kykbåtens styråra och med säker hand tagit brudpar såväl till som från kyrkan.

- Men nu räcker det. Nu får någon som är yngre ta över.

Verner Glad sitter vid köksbordet hemma på Lindgården i Laknäs, eller "Gladomes" som gården kallas numera.

- Där i hörnet är jag född, säger Verner och pekar bredvid ena fönstret där kökssoffan stod förr i tiden.

Här på har han växt upp med mor och far och fyra syskon och här har också han och hustrun Gunborg fostrat de tre egna barnen.

Sitt yrkesverksamma liv har Verner varit trogen Kungliga Telegrafverket.

- Jag var väl 23-24 år när de drog teleledningar genom byn och en grannpojk som var "telefonare" berättade att det var en bra anställning. Man fick pension vid 60 år. Det tyckte jag lät jättebra, sökte jobb och fick det.

- Det är otroligt att få ha varit med under tre epoker när det gäller telefonin. När jag började satt flickorna i växeln i Tällberg och kopplade samtal, sen kom de mekaniska reläväxlarna och innan jag fick pension kom elektronikväxlarna. Tänk dig - fyra miljoner lysbitar i sekunden genom en metrev, inget som syns och inget som hörs!

Födelsedagen firar Verner Glad hemma tillsammans med familj och vänner och kanske kanske så spelar han en låt på dragspelet som står i kammaren.

ANNKI HÄLLBERG

Mer läsning

Annons