Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Larm var åttonde minut

Annons

Antalet larm som kommer till centralen har nära nog fördubblats på ett år.

I januari 2005 registrerades 3967 larm. I januari i år är siffran uppe i 5 036.

Var åttonde minut i genomsnitt dygnet runt komnmer det ett larm, och då rycker en av fyra patruller ut för att se vad som är fel.

-Vi är alltid bemannade här. Dygnet runt, året runt. Larmen gör att många äldre kan bo kvar hemma. Vi fyller en stor social funktion. Känner de sig otrygga trycker de på larmknappen. Då kommer vi, säger Vivianne Åkerlund, enhetschef.

I dag finns 1400 larm utplacerade i lägenheter och villor i kommunen.

Man kopplar en tryggofon till den vanliga telefonen och brukaren har en larmknapp runt sin handled eller hals.

Är något fel trycker de bara på knappen. Då registreras det i larmcentralen.

- Vi kan då prata med brukaren utan att den behöver lyfta sin telefonlur. Vi hör snabbt om det är kris eller om personen bara vill prata.

- Är det något fel åker en patrull alltid ut direkt. Och på plats gör man bedömningen vad som ska göras, säger Inga Björk, som igår skötte larmcentraldatorn.

Barbara Ekholm och Anna Romaniuk jobbar som en utryckningspatrull i larmcentralen.

De trivs med sitt jobb.

-Jag känner personligen en stor glädje i att hjälpa människor. Och det kan vi oftast göra. Är det allvarligare saker som hänt tillkallar vi ambulans eller ringer en sjuksköterska, säger Barbara.

- Många som vi kommer ut till är ensamma och vill bara prata. Då gör vi det.

Alla äldre människor, 80 år och uppåt, får om de vill ett trygghetslarm installerat.

Yngre får det också. Men då krävs ett bistånd.Och antalet larm kommer att öka i takt med att alltfler äldre vill bo hemma.

-Javisst, vår verksamhet kommer att svälla, säger Vivianne Åkerlund.

Larmcentralen har en patrull dagtid och tre patruller nattetid - man åker alltid två och två - redo att rycka ut. I princip är de alltid ute i sina bilar.

De flesta i patrullerna är undersköterskor.

- De är rutinerade och kan mycket om till exempel diabetes, hjärt- och lungräddning och hur man handskas med olika läkemedel, säger Vivianne Åkerlund.

PER MALMBERG

Mer läsning

Annons