Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lärare fick LUS-utbildning

Annons

Ett tydligt resultat är att elevernas inflytande över studierna har ökat och resultaten förbättrats. Desutom är samtliga inblandande, lärare, skolledare, elever och föräldrar, i huvudsak positiva till det arbetssätt som utvecklats i försöket. Det framgår av det delbetänkande som den så kallade timplanedelegationen överlämnat till utbildningsministern.

Omkring 900 kommunala grundskolor i 79 kommuner deltar i den femåriga försöksverksam-heten som startade läsåret 2000-2001. För skolorna innebär försöket att de befrias från den nationella timplanens indelning i tid per ämne.

I de skolor som deltar i försöket läggs mycket kraft ned på att göra målen tydliga och att dokumentera hur eleverna utvecklas. Arbetssättet tar sin utgångspunkt i den enskilde elevens behov, förutsättningar och intressen.

Svensk skola har gått från att ha varit regelstyrd till mål- och resultatstyrd. Det har inneburit att verkligheten för skolan har förändrats på en rad punkter, för eleverna att de i förväg ska få veta vilka målen är och vilket resultat som krävs av dem.

För att kunna dokumentera elevernas kunskapsnivå krävs enkla och rättvisande verktyg. Ett exempel på ett sådant är LUS, ett så kallat läsutvecklingsschema som tagits fram av läsforskaren Bo Sundblad.

I onsdags besökte han Borlänge och föreläste för omkring 400 lärare från Borlänge och Vansbro. Heldagen i Stora Björn var tänkt som en inspirationsdag för lärarna och bland annat ge dem mer kunskap om hur LUS fungerar och används.

Det är ett instrument som lärare i alla stadier kan använda för att hålla reda på var varje elev befinner sig i sin utveckling. Därmed kan man få till stånd en klassrums- och skolsituation där all undervisning och all pedagogisk verksamhet utgår från var gruppen befinner sig, det vill säga utgå från elevernas behov.

På så sätt ska ingen elev be- höva komma på efterkälken. Om det är på väg att ske kan läraren sätta in åtgärder, så att eleven inte kommer så långt efter i sin läsutveckling att det börjar påverka självkänslan negativt. Tid är ett honnörsord i sammanhanget.

- Det kan skilja väldigt mycket när det gäller hur mycket tid olika människor behöver för att lära sig något, sade Bo Sundblad.

Han tog som exempel när han som 18-åring var tvungen att ta 42 körlektioner innan han äntligen fick sitt körkort.

- Då fick jag hålla på så länge jag behövde. Men när det gäller körkort för livet, då får vi inte den tid som krävs. Det är därför fel att utsätta 15- och 16-åringar för kraven i gymnasiet om de inte har tillräckliga kunskaper. Det knäcker dem som inte hänger med i undervisningen.

Sundblad menar att ett minikrav är att en elev som går ut nian ska kunna läsa och förstå till exempel Jan Guillous Ondskan och efteråt kunna föra ett vettigt resonemang om innheållet.

Bo Sundblad är kritisk till hur skolan har skött sitt ansvar och vill se en mer flexibel skola där resurserna läggs där de gör mest nytta.

- Svensk skolas grundproblem är inte för lite pengar, problemet är att de läggs på fel ställe. Och jag vet efter att ha jobbat med det här projektet att problemen går att lösa, sade Bo Sundblad.

Han tycker att det är bra att timplaneringen är på väg bort.

- Skolan ska mäta elevernas kunskapsbehov och att lägga timplaner innan man vet behovet är inte så smart, sade han.

Bo Sundblad berättade vid lärardagen att LUS-projektet får allt fler anhängare runt om i landet. Praktiskt taget samtliga 140 grundskolor i Stockholm är till exempel med i projektet.

Mer läsning

Annons