Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Landshövdingar vill ha sänkt ölskatt

Annons

- Situationen i dag är inte konkurrensrättvis. När skattenivåerna är lägre i andra länder åker konsumenterna dit och handlar stora volymer, säger Hallands landshövding Karin Starrin i Halland till TT.

Hon vill inte ha någon åsikt om hur mycket den svenska ölskatten bör sänkas.

- Nej, vårt syfte är att uppmärksamma regeringen på den totala situationen för bryggerinäringen, säger hon.

De övriga undertecknarna är Ingrid Dahlberg i Dalarna, Sven Lindgren i Kalmar län, Lars-Åke Lagrell i Kronobergs län och Sören Gunnarsson i Örebro län. Tillsammans har de fem i sina län bryggeriföretag med drygt 1 400 anställda. På flera mindre orter som Skruv, Vimmerby och Grängesberg är bryggeriet en av de största arbetsgivarna.

Branschen har gått ned sedan Sveriges EU-inträde 1995. Produktionen har minskat med 25 procent, från 600 miljoner liter öl per år till 450 miljoner. Antalet anställda har minskat med 30 procent.

"Ett antal bryggerier har lagts ned och flera upplever sin situation som ansträngd eller direkt hotad", skriver landshövdingarna.

Samtidigt konstaterar de att nya högre införselkvoter från nyår har fått försäljningsminskningen av svenskt öl att gå allt snabbare och att de största volymerna illegalt införd alkohol består av starköl.

Nyligen föreslog regeringens utredare Kent Härstedt att skatten på starksprit bör sänkas med 40 procent för att slå vakt om Systembolaget och svensk alkoholpolitik i stort. Landshövdingarna vill att regeringen i sitt fortsatta arbete med Alkoholinförselutredningens förslag tar med bryggerinäringens läge.

"Vi har förståelse för de alkoholpolitiska avvägningar som måste göras, men anser att det är av största vikt att man väger in de regionalpolitiska effekter som nuvarande situation har på sysselsättningen inom bryggerinäringen", skriver de.

PETER PALMKVIST/TT

Mer läsning

Annons