Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kyrkans roll i vargfrågan

Annons

Förvisso har klockringning genom århundraden använts för att uppmärksamma befolkningen på att viktig information funnits att ta del av innan radio, tv och internet fanns och visst har fackeltåg använts i många olika sammanhang men jag kan inte se att klockringning, facklor och tal av folkvalda på något sätt bidrar till att lösa denna i dessa trakter mycket känsliga fråga om förekomsten av varg. Som väl är verkar det som om idén med klockringning stött på patrull.

Demonstrationsrätten ger naturligtvis var och en möjlighet att anordna demonstration mot eller för i princip vad som helst. Det jag vänder mig mot är att både politisk ledning och ledningen för Svenska kyrkan i Mora tar ställning i denna fråga, en känslig fråga som inte har bara ett svar.

Den svenska kyrkan vill, om jag förstått rätt, vara öppen för alla. Man behöver inte vara medlem i Svenska kyrkan för att besöka en gudstjänst. Svenska kyrkan vill ha och har i mycket vida kretsar här i landet ett förtroendekapital att förvalta i och med att kyrkans närvaro allmänt ses som en självklarhet i svåra situationer.

Att ta ställning för en part i en fråga som splittrar befolkningen i Siljansbygden gör att man från kyrkans sida missbrukar detta förtroendekapital oavsett om det gäller medlemmar eller ej.

Vart fjärde år har vi val varigenom förtroendevalda utses, däribland kommunalråd. Oavsett partitillhörighet måste ett kommunalråd kunna ses som kommunens företrädare av alla invånare.

Under sin mandatperiod måste kommunalrådet till icke ringa del agera utan att se till sin partitillhörighet: Alla invånare måste kunna känna att detta är allas vår kommuns ledning. Det är då olyckligt om ett kommunalråd ställer sig på ena sidan i en splittrande fråga som saknar enkla lösningar.

Tyvärr verkar det som att personer med olika syn på hur många vargar som är lagom många inte kan ta till sig den andres argument och jag är inte främmande för att det i alla läger till och med frodas rena vandringshistorier.

Genom att ställa kyrkklockor till förfogande och genom att den kommunala ledningen ställer upp som talare är det stor risk att konstruktiva lösningar på vargfrågan i bland annat Mora blir än svårare att hitta. Polariseringen växer till helt ohanterliga nivåer. Redan i dag betraktar många sina meningsmotståndare i vargfrågan med förakt, något som förstärks av effektfulla demonstrationer.

Det är hög tid för att möten mellan personer med olika inställning till vargförekomsten ordnas. Möten där deltagarna skulle kunna komma överens om att möta varandras åsikter med respekt och att tillsammans komma fram till vad som är fakta och vad som är myt. En god början kunde vara att alla enades om att fördöma all tjuvjakt. Endast genom möten där en vilja att slå broar råder kan svar som kan accepteras av alla på hur många vargar som är lagom många nås.

Det är ett gemensamt ansvar för alla som mer eller mindre offentligt agerar i vargfrågan att ha i minnet att det också är en dag i morgon, att vi måste kunna leva här i någorlunda endräkt nästa år och nästa. Vargfrågan är ett så sprängfyllt ämne att det finns risk för att alla blir förlorare om frågan hanteras med populism och kortsiktighet.

Med tanke på hur kyrkan i Mora anordnat konferenser i skilda ämnen under de senaste åren skulle kyrkan kunna vara den som aktivt verkade för att alla oavsett åsikt i vargfrågan bemötte varandra med respekt och att få alla att enas om att endast föra vidare uppgifter där man kan ange den ursprungliga källan.

ANNIKA RULLGÅRD ANNIKA RULLGÅRD ÄR EN SAMHÄLLS- INTRESSERAD DEBATTÖR OCH KONSULT FRÅN ORSA.

Mer läsning

Annons