Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kyla fixade sportlovet

Annons

Men även snörvlandet och hostandet ute i skolorna fanns med i resonemanget när vinterloven kom igång.

Kokslov blev i varje fall namnet på lovet 1940. Skolorna slog då igen eftersom det blev för dyrt att hålla klassrummen varma med all den koks som gick åt. Ungarna skickades hem i besparingssyfte.

Numera behöver ingen frysa i skolan men dagens dryga miljon skolungdomar kan fortfarande glädjas åt vårvinteruppehållet, ett lov som även värmer turistnäringen. Folk reser på alla tider om året, men vinter och sportlov ger extra snurr på resandet.

-Alla lov betyder oerhört mycket. Resandet är maximalt, säger Bengt Sahlberg, professor i turistvetenskap.

Men det var alltså en kall krigsvinter som bidrog till att sportlovet kom till. Direktiv utfärdades om att skolorna skulle stänga. Och så skedde. Även 1941 var det kokslov på en del håll i landet.

Vad barnen gjorde under lovet varierade väl, det var säkert inte bara att åka skidor och kasta snöboll hela dagarna.

-Jag kan tänka mig att barnen i många fall fick hjälpa till hemma. Pappan kanske låg inkallad och barnen fick bära ved eller vara springbud och sådant, säger proprefekt Mats Sjöberg på institutionen för utbildningsvetenskap vid Linköpings universitet, som forskat om bland annat skollov.

Nu fanns det inte bara kokslov vid den här tiden. Långt dessförinnan anordnandes också fjällresor - skolungdomens årliga allmänna fjällfärder. De arrangerades av Svenska turistföreningen och Skidfrämjandet i samarbete med Järnvägsstyrelsen och Skolöverstyrelsen. Resorna gjordes under påskloven.

Och till sist etablerades alltså ett regelrätt sportlov.

-Jag skulle tro att sent 1950-tal fanns det sportlov i hela Sverige, säger Mats Sjöberg.

Även funderingar kring hälsan fanns med när ett vårvinterlov diskuterades på 1940-talet.

-Det är lätt att bli förkyld vid den årstiden och många läkare rekommenderade en ledighet från skolan så att de som gick där inte skulle smitta ner varandra.

När det gäller sportlovets längd skrev Sveriges Folkskollärarinnors tidning 1953 att Skolöverstyrelsen hade rekommenderat ett sex vardagar långt vårvinterlov. Enligt tidningen följde 53 procent av städerna och 26 procent av landsbygdsdistrikten den rekommendationen vårterminen 1953. Lov som varierade från en till sju dagar, och i ett fall 14 dagar, hade anordnats i 65 procent av städerna och 36 procent av landsbygdsdistrikten.

Vad gäller det ursprungliga kokslovet kom det smolk i glädjebägaren. Enligt bestämmelserna skulle nämligen den förlorade tiden läsas igen på sommaren.

Dagens sportlov - utan återbetalning på sommaren - ägnas förstås en hel del åt skidåkning, vilket sätter spår i kassan för turistindustrin.

-Vinterturismen ger mycket mer avkastning än den under sommaren, eftersom man på vintern utnyttjar den kommersiella turistnäringen, liftsystem och annat. På sommaren blir det mer så att man campar eller bor i eget fritidshus. På vintersportorterna lagar man ofta inte mat själv utan går på restaurang, säger Bengt Sahlberg.

Hos Sveriges skidanläggningarnas organisation (Slao) kan man också konstatera högtryck under sportlovet. Skolorna runt om i landet tar inte sportlov samtidigt, det sprids ut på fem veckor i februari-mars. Hans Gerremo, vd för Slao, bedömer att omkring 30 procent av vintersäsongernas omsättning kommer från sportlovsperioden.

-På vissa anläggningar kan det förstås vara högre. Sportloven har av tradition alltid varit en hektisk period. De senaste två åren, då det varit gott om snö, har trycket på skidåkning ökat. Det är lite av en nyrenässans, folk är tillbaka i backarna.

Priserna är höga på sportloven, vilket har medfört att det blivit vanligare att föräldrar begär ledigt för barnen utanför loven för att åka på resor.

BENGT NORDIN/TT

Mer läsning

Annons