Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kulturell mångsysslare fyller 60

Annons

Men inför 60-årsdagen, i dag den 21 oktober, berättar Örjan hur han gjorde sin första debut på den offentliga scenen.

Prästsonen från Grängesberg ställde som ung student upp i 10 000-kronorsfrågan i tv sommaren 1966. Ämnet var engelsk popmusik. I Svärdsjö, där pappa Artur då var prost, lusläste Örjan på fars inrådan, engelska branschtidningar.

Örjan fick med en dags varsel veta att redaktionen under ledning av Alan Schulman ville ha Örjan till Stockholm.

- Den sommaren glömmer jag aldrig, jag gick vidare i tävlingen och medverkade i sammanlagt fyra program fyra lördagar i rad, men föll på sluttampen. Efter första omgången blev jag närmast chockad då jag fick se min nuna på första sidan i Svenska Dagbladet.

Som nybliven popkändis fick Örjan anbud från ungdomstidningen Bildjournalen att ta hand om frågespalten om musik för dem och han antog också anbudet från Upsala Nya Tidning att bli deras popmusikskribent.

- Det var något helt nytt i den tidningen, en radikal inbrytning , minns Örjan.

Året innan hade Örjan börjat studera konstvetenskap i Uppsala. Nu fick han växla mellan studier och tidningsarbete. Han var kvar på UNT i fyra år och på Bildjournalen tills den lades ner 1969.

Örjan lämnade Uppsala 1971 med en lång rad ämnen i sin examen.

- Det var inte enkelt att få jobb på den tiden heller med humanistisk examen så jag studerade vidare det ena ämnet efter det andra, breddade mig med bland annat filmvetenskap, som jag läste i Stockholm, och informationsbehandling - dåtidens datautbildning.

Under Uppsala-åren var han aktiv i både Uppsala Kammarteater och Fria Filmare och han fick arbete på det nystartade Kulturarbetarcentrum som programförmedlare.

1971 återvände Örjan till Falun där han fått en tjänst på den nyinrättade kulturförvaltningen i kommunen.

- Det var tre stormiga men intressanta år, i staden revs badhuset och andra byggnader, kulturdebatten var intensiv, stundtals hetsig och mycket aktiv. Det verkade som om hela Falun omformade sitt kulturliv.

Under den här tiden väcktes Örjans intresse för Falun på allvar.

- Jag lyssnade till Sigvard Montelius beskrivningar över staden och blev fascinerad av hans kunnande. Han hade en särskild förmåga att se såväl det lilla som det stora. Sigvard Montelius blev en förebild för mig.

En annan förgrundsfigur för Örjan blev konstnären Johan Ahlbäck i Smedjebacken.

- När jag började på Dalarnas Museum 1974 låg första dagen en telefonlapp på mitt skrivbord med nummer till Svea Norin, Johan Ahlbäcks livskamrat. Konstnären hade nyligen avlidit och frågan var nu hur hans efterlämnade verk skulle tas om hand.

Föreståndaren för Konstgrafiska verkstaden, Einar Jonsson, och jag for dit och fann 500 verk. Föga anade jag då att jag senare skulle komma att skriva en bok om Johan Ahlbäck. Erik Hofrén, som var min chef på museet, och jag påbörjade det arbetet 1976 och 1979 kom boken ut. Den filmades också 1980 och gick i tv två gånger. Så sent som nu i höst har en pjäs baserad på delar av boken gjorts av författaren och regissören Arne Andersson.

En vidareutveckling av arbetet med Johan Ahlbäcks industrikonst är Ekomuseum Bergslagen där Örjan arbetade i många år med dokumentation och levandegörandet av Bergslagens industrihistoria. Förebilder för industrihistoriska ekomuseer finns i både Frankrike och England och otaliga gånger har Örjan besökt världsarvsbyn Ironbridge nära gränsen till Wales för att utbyta erfarenheter. Så sent som för en knapp vecka sedan kom han hem från sitt senaste besök.

- Jag hälsades med - Welcome home , Örjan, ler Örjan och berättar vidare om vilka imponerande satsningar som görs i tidigare problemstäder som Manchester och Salford för att med kulturen som drivkraft lyfta tidigare tynande bygder. Här finns mycket för oss i Falun som världsarvsstad och i Dalarna i övrigt att lära.

Att arbeta med film och att dokumentera och förvalta äldre filmskatter är också ett av Örjans skötebarn. Han har varit delaktig i arbetet för att manifestera Filmarkivet i Grängesberg.

Hur går det med dina förhoppningar om en ny stadsmonografi över Falun? När man fyller år får man ju uttala sina innersta önskningar.

- Jag skulle vilja se en del ll på Axel Östbergs Det gamla Falun. Det finns mycket i bokform opublicerade faluartiklar som skrivits av personer som red. Östberg, läraren Hernelius och advokaten Nohrborg som bör tas till vara i arkiven. Vi har ett fylligt klipparkiv här på museet och mycket kan hämtas ur Falu Kurirens gömmor. En sådan bok ligger i tiden - dels har vi Världsarvet, dels har Borlänge de senaste åren visat vägen med historiska böcker som blivit mycket uppskattade.

Örjan om någon är väl insatt i detta - han har fått både Falu kommuns och landstingets kulturstipendier för sin förmåga att med entusiasm, kunnighet och berättarglädje göra historia begriplig för en var.

Hemma på Elsborg håller hustru Anette och Örjan öppet hus för vänner och bekanta i dag.

GUDRUN KLEFBOM

Mer läsning

Annons