Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kroppen som konstverk

Annons

En drake i svanken, taggtråd runt armen eller en dalahäst på skuldran. Motivet är din ensak, men med sommarnaken hud blottar du dina val. Förmodligen för alltid.

I källaren sitter Erik Nyström och låter sig villigt mönstras på insidan av underarmen. Visst gör det lite ont då och då, men konstverket som växer fram under Boris Levins hand är väl värt smärtan.

Boris sköter tatueringarna och hans bror Michael Goldman tar hand om piercingen. För åtta månader sedan öppnade de ryska bröderna sin studio i Falun, efter att ha bott och arbetat i Israel i ett tiotal år.

- Här förstår människor konst. Det är den stora skillnaden mot att tatuera i Israel, säger Boris.

Det händer att han får helt fria händer. Nöjda kunder har kommit tillbaka med stort förtroende och öppna sinnen och säger till Boris: "Gör vad du vill".

För att tatuera sig hos Anubis tattoo & piercing måste man vara 18 år. Yngre personer måste ha målsmans tillstånd, men att tatuera sig innan kroppen växt klart är inte att rekommendera, menar Boris.

- Och man måste vara 100 procent säker på vad man vill. Speciellt om man vill tatuera sig på synliga ställen som huvud och händer, säger Boris, och tillägger att han inte tatuerar yngre människor på sådana ställen.

För det kan ge sociala problem.

- En del arbetsgivare har fortfarande inte accepterat tatueringar och piercing, men det är ändå en helt annan syn på det nu för tiden. Förut var det mest förknippat med kriminalitet, säger Michael Goldman.

Hans åldersgräns för piercing går vid 16 år. Den blänkande metallen går ju trots allt att ta bort, utan att det behöver lämna särskilt synliga spår. Fort går det också. Knappt hinner Madelene Sagelid sticka ut tungan innan den spetsats av en nål och pluggats igen med en metallstav. Däremellan har Michael hunnit lägga bedövningssalva och baddat med bakteriedödande tvätt.

Tungan svullnar lite, och nu kommer Madelene att leva på flytande föda i några dagar. Sedan får hon komma tillbaka och byta till en kortare stav, när tungan återgått till normal storlek.

I naveln sitter redan en blänkande blå sten.

Sedan är det kompisen Emma Börjesons tur. Hon har redan gått igenom processen med både navel och tunga. Nu är det ögonbrynets tur, och det är inte första gången. Det är den fjärde.

Och det går inte. Någonstans tar det stopp, nålen glider inte som den ska och Emmas ögonbryn blöder. Michael får ge upp, den här kunden får gå hem utan ytterligare metall i kroppen.

Fjärde gången blev en gång för mycket för det högra ögonbrynet, huden har blivit för ärrad. Emma får komma tillbaka och försöka igen en annan gång. Men då får hon kanske vända andra brynet till.

KARIN WALLÉN

Mer läsning

Annons