Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kritik mot regeringens klimatbidrag

Annons

Runt 40 procent av regeringens bidrag till klimatinvesteringar kunde ha fördelats mer kostnadseffektivt.

Den slutsatsen drar Konjunkturinstitutet (KI) efter en granskning av hur stödet fungerat.

Riksdagen har i tre omgångar under perioden 2003_2006 fördelat 1,1 miljarder kronor till klimatinvesteringsprogrammen (Klimp). Det kommer enligt regeringens beräkningar att minska koldioxidutsläppen med 552|000 ton per år. Beslut om hur nya Klimppengar ska fördelas fattas senare i maj.

Naturvårdsverket har bett KI utreda hur effektivt Klimpstödet till kommunerna varit. Institutet konstaterar att 39 procent av bidragen, 432 miljoner kronor, kunde ha fördelats mer kostnadseffektivt. Då hade utsläppen av växthusgaser ha minskat med ytterligare 73|000 ton.

Enligt institutet fördelades klimatbidragen effektivt bara till tre av elva åtgärdsområden, till energibesparingar inom industrin och produktion samt till vägtransporter. De står för 69 procent av utsläppsminskningarna, och har fått 61 procent av bidragen.

Genomgången visar också att stödet, på grund av ett omfattande ansökningsförfarande, har höga administrationskostnader. De uppgår till 11 procent, eller 128 miljoner kronor, av de totala bidragen.

Institutet slår fast att regeringen vid bedömningen av ansökningarna bara tagit hänsyn till klimatmålet, inte till andra underordnade mål som energianvändning och andra miljömål. Det har också varit problem med dubbelstyrning, vissa projekt som omfattas av andra styrmedel har även fått Klimpbidrag.

KI ifrågasätter nu om styrmedlet ska vara en del av Sveriges klimatpolitiska strategi också i fortsättningen.

TT

Mer läsning

Annons