Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kriminolog: Våldsbrottslingar kan ha svåra störningar

Annons

Efter att han skjutit med ett hagelgevär i ett trapphus dömdes 21-åringen i februari för bland annat framkallande av fara för annan till fängelse i 10 månader. Den mordmisstänkte 21-åringens placering på ett behandlingshem var en alternativ påföljd som rekommenderades av åklagare.

För att ett fängelsestraff ska omvandlas till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, även kallat kontraktsvård, krävs att personen har ett missbruk och själv är motiverad att genomgå behandlingen. Skulle personen misskötta sin behandling krävs en ny rättegång för att bestämma en ny påföljd.

I den behandlingsplan som 21-åringen fick fanns, förutom kravet på drogfrihet, också psykiatrisk behandling med gruppterapi och enskilda terapisamtal.

Mikael Rying, kriminolog vid länskriminalen i Stockholm, har studerat gatuvåldet under de senaste tio åren. Han ser likheter mellan mordet på Ulf Grape och andra fall av gatuvåld, men det finns också skillnader.

- Det är ett ovanligt fall av gatuvåld eftersom mannen var polis. Att man misshandlar någon så här grovt är heller inte vanligt, oftast handlar det om att man använder en kniv, säger Mikael Rying.

Han ser ett klart samband mellan de personer som begår våldsbrott i gatumiljö och en viss typ av personlighetsstörningar.

- De har ofta en antisocial personlighet. Det finns en stark aggressivitet som gör att de inte kan hejda sig.

Mikael Rying vill inte spekulera kring bakgrunden till misshandeln av Ulf Grape. Samtidigt ser han i den misstänkte 21-åringens tidigare dom för skottlossning efter att han blivit avvisad från en fest, som tecken på att det handlar om en person som har svårt att kontrollera sin aggressivitet.

- Att han skjutit i ett trapphus kan tyda på en personlighetsstörning, säger Mikael Rying.

Han ser ett behov av vård som i dag inte kan tillgodoses av rättsväsendet. Personer som begår våldsbrott döms oftast till fängelse, när det bästa alternativet enligt Rying hade varit rättspsykiatrisk vård.

- Det jag menar är att det inte går att straffa bort den här typen av psykisk störning. Personer som begår avvikande våldsbrott har svåra störningar och behöver lång tid av vård. Kunskapen om detta finns inom rättspsykiatrin och inte inom kriminalvården.

- Det handlar om att få fram den bästa formen av behandling.

CARL-MAGNUS FAGERHOLM

Mer läsning

Annons