Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kraftvärmeverk i Mora kan vara nästa steg

Annons

Sopvärmeverket har under 2005 uppgraderats efter investeringar på 16 miljoner kronor. Detta bland annat för att klara gällande krav. Kommunerna Malung, Mora, Orsa och Älvdalen ska, enligt avtal för åren 2006-2008, försörja sopvärmeverket med 16 000 ton hushållsavfall om året. Option finns för ytterligare två år.

Kruxet är att regeringen väntas fatta beslut i frågan om skatt på avfallsförbränning. Skatten är beräknad att ge ett nettotillskott till statskassan med 860 miljoner kronor 2006.

Enligt utredningsförslaget kom-mer skatten att drabba anläggningar med enbart hetvattenproduktion, som den i Mora, med 463 kronor/ton avfall, medan kraftvärmeanläggningar kommer att få en skatt på 70-80 kronor/ton.

Borlänge Energi har tillstånd av länsstyrelsen att bygga en ny kraftvärmeanläggning för hushållsavfall. Den kommer att byggas med sådan kapacitet att den klarar även de volymer som nu förbränns i Mora.

Kjell-Åke Wallström, driftområdeschef för E.ON i Mora, gör därför bedömningen att innebörden blir att anläggningen i Mora troligtvis inte kommer att kunna drivas efter 2008. Inte med hushållsavfall som bränsle. Underförstått kommer Borlänge Energi att suga upp hushållsavfallet även från norra länsdelen.

Vad finns då för alternativ för E.ON:s fortsatta existens i Ovansiljan ?

Kjell-Åke Wallström berättar att avfallsförbränningen och anläggningen vid Siljanssågen svarar för 50 procent av leveranserna till Moras fjärrvärmenät. Försvinner leveranserna från dessa anläggningar, måste oljeandelen öka, vilket skulle ge en resultatförsämring med tio miljoner kronor, förutsatt att inga åtgärder vidtas.

- Jag kan garantera att oljeandelen snarare kommer att minska än öka och därför har jag spaltat upp de alternativ som i första hand bör utredas, säger Kjell-Åke Wallström och presenterar som första alternativ en ny biobränsleeldad kraftvärmeanläggning som försörjer både fjärrvärmenätet med hetvatten och Siljan Timber med både hetvatten, ånga och el. Elöverskottet skickas ut på nätet. Kraftvärmeanläggningen bör byggas i anslutning till Siljan Timber.

Ett andra alternativ är att på annan plats bygga en biobränsleeldad kraftvärmeanläggning som försörjer enbart fjärrvärmenätet med hetvatten. Elproduktionen går till elnätet.

Ytterligare alternativ är att antingen ersätta anläggningen på Vattumyren med en ny och större hetvattenpanna, eller fortsätta driva avfallsförbränningsanläggningen med alternativa bränslen, typ flis och andra avfallsfraktioner, fria från plast och gummi. Satsning på geotermisk värme står som femte alternativ.

- Oavsett vad som händer i övrigt, kan den geotermiska värmen vara ett tillskottsalternativ.

En biobränsleeldad kraftvärmeanläggning vid Siljan Timber förefaller dock vara mest lockande för Kjell-Åke Wallström.

- Det finns en tomt i anslutning till sågverket och rent tekniskt är det inga problem att bygga anläggningen, men det kostar. Gissningsvis krävs en investering på 200-250 miljoner kronor, sammanfattar han.

STEN WIDELL

Mer läsning

Annons