Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Korsnäs gjorde klipp på stämmobeslutet

Annons

Alla de frikostiga bidrag som delas ut för skogsvård till delägarna i besparingsskogen i Älvdalen sker för kostnader som uppstått. Om en delägare till exempel satt plant, röjt eller något annat, så betalas kostnaderna för detta av Besparingen. Delägaren kontaktar en entreprenör som utför jobbet och sedan skickar räkningen till Besparingen för material och arbetskostnader.

Vid jordägarstämman, den 24 november, fick nio delägare, var-av skogsbolagen Stora och Korsnäs, var två, igenom ett förslag om att införa ett "administrationsbidrag" om 25 kronor per grad, alltså det antal röster som delägarna har på stämman.

De övriga 85 deltagarna på stämman gick emot förslaget, men hade inte rösträtt så att det räckte för att rösta ned det.

Om förslaget vinner laga kraft, så innebär det att omkring tio miljoner kronor ska betalas ut till delägarna i kontanter och detta för att "täcka kostnader för administration" som de har.

Den som har många grader ska få mycket pengar, men i en del fall har rösträtten inte det minsta med skogsinnehavet att göra.

Som till exempel i fallet med Korsnäs, som genom sitt helägda dotterbolag Fastighets AB Marmaskog äger ett litet skogsskifte på 249 hektar i Glysjön i närheten av Rånäs.

Korsnäs ägde tidigare stora skogsområden i Älvdalen, men i en bytesaffär med Stora överlät bolaget allt sitt skogsinnehav. I utbyte fick det Storas skogsinnehav i Västerdalarna.

Graderna, rösträtten, i Besparingsskogen behölls dock och överfördes till den lilla fastigheten i Glysjön.

- Det hände för 30 år sedan och går inte att göra något åt nu, säger Besapringsskogens förvaltare, Hans-Peter Olsson.

Förfarandet torde dock, redan då det genomfördes, ha varit regelvidrigt, enligt många av delägarna som nu är mycket upprörda. I lagen om allmänningsskogar, som reglerar Besparingsskogens verksamhet, står nämligen i paragraf fyra: "Delägare må ej åt annan överlåta sin rätt till delaktighet i allmänningsskogen annorledes än gemensamt med den fastighet varmed rätten är förenad. Överlåtelse som sker i strid häremot vare ogillt".

Hur det nu än gick till, så har Korsnäs i dag alla grader som det tidigare hade; 59 745 grader och alltså samma röstantal vid stämmorna, trots att skogsinnehavet är bara 249 hektar.

Att administrera ett så litet skogsinnehav tar, enligt branschfolk, omkring 2-3 timmar per år för en redovisningsbyrå. Skogsbruksplaner får bolagen redan bidrag för från Besparingsskogen. Det som återstår är deklaration en gång per år. Kostnaden blir omkring 2 000 kronor per år.

Eftersom det nya "administrationsbidraget" är kopplat till antalet grader som delägaren har, så kommer Korsnäs att kunna kvittera ut nära 1,5 miljoner kronor för sina 249 hektar skog i Glysjön. Där har bolaget inte på flera år gjort några större skogsvårdsarbeten.

- Det här luktar Skandiaskandal, säger en delägare.

Enligt lagen om allmänningsskogar får kontantutbetalningar inte göras från Besparingsskogen i Älvdalen. Många av dem som protesterar mot beslutet om "administrationsbidrag" menar i sina överklaganden, att det är en förtäckt kontantutbetalning, eftersom bidraget i de flesta fall är långt utöver självkostnaden för den verkliga administrationen.

Många delägare är nu rädda för att storbolagen, tillsammans med ett fåtal ägare med många röster, ska tömma Besparingsskogen på dess tillgångar, som enligt reglementet också ska bidra till utveckling i Älvdalens socken.

- Nästa gång kan de ju begära 100 kronor per grad och då måste övriga bidrag dras in, har många av delägarna sagt.

Uno Brinnen, skogsdirektör för Korsnäs i Gävle, ser ingen fara för detta.

- Vi vill absolut inte tömma Besparingsskogen på deras medel. Jag kan förstå deras reaktioner, men jag anser att det är ett skäligt bidrag för vår administration.

- Värdet i Besparingsskogen ökar ständigt, och det kanske inte är något egenvärde i sig att bara öka tillgångarna. Det borde vara förenligt med reglementet att betala ut administrationsbidraget för att delägarna ska bli mer engagerade i sin skog.

- Vi har visserligen ett litet skogsinnehav, men vi har ett betydligt större ansvar som gemensam ägare av Besparingsskogen och vi tar detta genom att bland annat vara med och utveckla Besparingsskogen.

Många av delägarna i Besparingsskogen anser dock att det "administrationsbidrag" som nu, enligt dem, kuppats igenom är avsett just för att gynna storägare ekonomiskt.

- Besparingsskogarnas regler har till stora delar gagnat bygden och till viss del delägarna. Dock har vissa delägargrupper missgynnats genom en rad begränsningar i regelverket.

Stora, eller nuvarande Bergvik, det enda storbolaget som också har skog, har tidigare gått med på att införa dessa begränsningar av hänsyn till de mindre skogsägarna. På senare år har bolagen dock ändrat inställning. Korsnäs, som inte haft annat än 249 hektar i många år, har inte kunnat komma i fråga för begränsningen.

- Detta har också kommit till uttryck i tolkningar av länsstyrelsen som hävdat att rättviseprincipen ska gälla mellan delägarna.

- Vi anser det därför inte oskäligt att det betalas ut ett administrativt bidrag som hjälper oss som stora delägare att fortsätta vara verksamma i bygderna i Dalarna. Genom det kan vi fortsätta att skapa arbetstillfällen i bygden, säger Uno Brinnen.

Från och med 1998 har en grupp av högst tio delägare på olika sätt försökt att få igenom en utbetalning av pengar till delägarna.

1998 motionerade till exempel Karin Bäck om att "dela ut 100 kronor per bandland och år i tre år". Om det förslaget gått igenom skulle det ha betalats ut sammanlagt 127 miljoner till delägarna och därmed skulle Besparingens kassa, enligt uppift, varit tömd.

Vid ett flertal tillfällen har olika delägare i den lilla gruppen återkommit med förslag om "näringsbidrag" och nu med "administrationsbidrag".

På torsdagen inkom ytterligare tio överklaganden av stämmobeslutet där administrationsbidraget röstades igenom. Det sammanlagda antalet överklaganden är nu uppe i 134 stycken, ett inte odelat positivt rekord för länsstyrelsens tjänstemän.

BJÖRN REHNSTRÖM

Mer läsning

Annons