Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konsten att förstöra ett parti

Annons

Ett politiskt parti som har möjlighet att bilda regering måste ta ansvar för hela landets skötsel och kan inte företräda en eller vissa grupper. Det var därför grovt fel när Olof Palme införde begreppet "löntagarpartiet" för socialdemokraterna.

Ända sedan Per Albin Hanssons "Folkhemsidé" och Tage Erlanders "Det starka samhället", har det socialdemokratiska partiet varit inställt på att kunna samarbeta med något annat parti. Men Palme var inställd på att socialisera Sverige med hjälp av fackföreningsrörelsen och det var ett ödesdigert misstag.

När han sedan införde ordningen att arbetsmarknadsfrågor skulle skötas av arbetsmarknadens parter var det dödsdomen för partiets starka ställning. Lönerna har avgörande betydelse och facken kan inte ta ansvar för landets ekonomi utan kan endast företräda sina medlemmar.

Tidigare hade partiet sympatier inom alla samhällsskikt. De äldre Wallenbergarna hade god kontakt och respekt för Gunnar Strängs och Erlanders sätt att leda.

När sedan Palme talade om näringslivets "babianhannar" bröts samförståndet och den svenska välfärdens nedrustning började innan den blivit färdig, men det förstod inte svenskarna då och har ännu inte fattat det utan tvingas samarbeta med sina värsta fiender.

Löntagarpolitiken utarmar landet och under 80-talet permanentades arbetslösheten. Under 90-talet nedrustades sjuk- och åldringsvården och nu är det pensionernas tur. Man är oenig om allt och till och med LO-förbunden är oeniga!

ARNE JANSSON

Mer läsning

Annons