Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konspiration mot tjädern

Annons

Den mest omfattande sammanställning som i dag finns över de senaste 50 årens skogsutnyttjande och dess påverkan på biologisk mångfald har utförts vid Centrum för biologisk mångfald. Kunskapsläget har resulterat i rapporten "Populationsförändringar hos skogslevande arter i relation till landskapets utveckling" (de Jong 2002). I rapporten framgår att de senaste 50 åren inneburit en negativ utveckling av skogslandskapet med avseende på biodiversiteten. Arter med specifika biotopkrav minskar. Där återfinns tjädern (Svensson med flera 1999.)

Rapporten redogör för långsiktiga undersökningar över fågeltaxeringar som gjorts i Finland. Bland dem som minskat dominerar stannfåglar med relativt specialiserade biotopkrav som tretåig hackspett, lavskrika och tjäder.

Utvecklingen av skogslandskapet under andra hälften av 1900-talet är till förfång för tjädern som vill ha ett varierat landskap bestående av äldre skog, bärrika skogar och myrmarker. Trenden är mindre variation, yngre och torrare skogar.

Tjädern är en lämplig paraplyart, eftersom den är en värdemätare på olika naturområden som är korrelerad med en känslig fågelfauna (Naturvårdsbiologisk forskning, Naturvårdsverket, mars 2005). Det stämmer även med våra studier. De bästa lekplatserna är av nyckelbiotopskaraktär, ty där finns den variation som är livsavgörande för en mångfald arter varav tjädern bara är en av flera nyckelarter.

Lavskrika och tretåig hackspett som till 75 procent häckar i dessa biotoper; vedsvampar som rynkskinn, rosenticka och stjärntagging förekommer där i ett artrikt skogsekosystem, som utvecklas långsamt där antalet spelande tuppar fortfarande på 2000-talet uppgår till 10-15 stycken.

Konspiratörernas viktigaste avsikter är att visa att tjädern inte alls är beroende av dessa kvaliteter utan anpassar sig gladeligen till skogsbolagens trädplantage och skogsbilvägar. Det nya skogslandskapet som aldrig tidigare funnits, den artfattiga produktionsskogen skulle således vara acunder naturliga betingelser, och i livskraftiga bestånd.

Detta ska bemötas med största skepticism. Trots att konspiratörerna vill påskina att de bedriver forskning, släpper de ut "resultaten" fortlöpande, vilket en seriös, vetenskaplig forskarvärld aldrig gör. Forskning handlar om att söka sanningen. Att gå ut med resultatet, det vill säga det resultat man eftersträvar, innan undersökningen ens är färdig, är inte begåvat. Det handlar om att välja bort "olönsamma" forskningsresultat för att i stället sprida och tillämpa de lönsamma. Därmed kan skogsbruket skövla de sista resterna av Sveriges gammelskogar. Och jägarkåren kan fortsätta att tömma de lokala tynande tjäderstammarna.

Vi har noggranna dokumentationer från framförallt Dalarnas län. Skogsbrukets negativa inverkan på tjäderpopulationen genom landskapets fragmentering har vi klart dokumenterat. Den viktiga blåbärsrisskogen har minskat och omvandlats till tallungskogar eller tätare granplanteringar utan nästan någon undervegetation.

Till följd av detta har tjäderns viktigaste sommarföda, blåbär och till blåbären knutna insektslarver, minskat kycklingarnas överlevnad. Spelplatsen utgör centrum för tupparnas hemvist och de har sina revir tårtbitsaktigt utspridda från centrum. Om andelen tjädergoda biotoper i lekplatsens upptagningsområde understiger 25 procent av arealen, slås tjäderpopulationen ut, enligt professor Ingemar Hjort.

GÖRAN RÖNNING,

JAN OLOF GRANBERG

Dagens båda debattörer har 30 års erfarenhet och tusentals timmar av tjäderstudier i skogen.

Mer läsning

Annons