Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Konsertrecension: Slade

Annons

Slade
Swedenscenen, Sweden Rock
18.15, fredag 11 juni
publik: säkert 5 000 personer

Vem är den skojiga clowngubben med svartvit kostym som spelar riffet till "Cum Feel The Noize"?

Och vem är sångaren som ryter ur sig refrängen på ett sätt som får publiken att flockas framme vid scenkanten?

Ett after-ski-band på rymmen från fjällen, vilse i pannkakan, galna i pallet?

Nej. Det är faktiskt Slade. Det gamla hitparadbandet som fyllde listorna med partyboogie i det tidiga 70-talet.

Vore det inte för sångarens gryniga röst och det faktum att några av skojarna på scenen helt uppenbart är både 40- och 50-plus skulle gänget lätt kunna förväxlas med ett krattigt coverband på vift.

För ett band som Slade erbjuder en festival som Sweden Rock en chans att få slippa från de mörkmurriga lokalpubar för att än en gång andas den stora konsertarenans luft.

Publiken i Norje klappar glatt takten till låtarna och sjunger med i refrängerna till låtarna. När Slade spelar sin smurfhitiga gamla indianradiodänga Run Run Away är stämningen riktigt uppsluppen och avspänd.

Som ett stort, skojigt, vilsegånget after-ski-partaj i eftermiddagssolen.

Det formligen kryllar av gruppen av Slades kaliber på årets Sweden Rock.

På gott och ont.

GÖRAN PETTERSSON

Mer läsning

Annons