Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommunstyrelsen och landshövdingen ger sitt stöd för älvdalskan

Annons

I samband med förra fredagens uppvaktning av biträdande justitieminister Jens Orback, som har hand om frågorna om minoritetsspråk, talade landshövdning Ing-rid Dahlberg om för ministern hur viktigt hon anser att det är att älvdalska språket får överleva.

I ett brev till ministern inför mötet skrev Dahlberg bland annat:

"Jag vill med detta brev uttala mitt stöd för att älvdalskan får ställning som ett minoritetsspråk. Det är viktigt för Älvdalen, och det är viktigt för Dalarna, där älvdalskan är en unik del av vårt kulturarv."

Hon inledde brevet med att berätta att språket fått ett stort lyft genom stort frivilligt arbete och att det i dag är fler föräldrar som lär barnen älvdalska än det var tidigare. Men, hon anser att det inte räcker med engagemang och ideellt arbete längre.

"För att språket ska finnas kvar på sikt krävs resurser, till exempel för att språket ska kunna införas i skolan, för att fortsätta de kulturella satsningarna på älvdalska med mera", skrev landshövdingen i brevet.

I tisdags behandlade kommun-styrelsen älvdalskan och föreslår att kommunen ska stödja språket på följande sätt:

"Älvdalens kommun ska tillstyrka, stödja och delta i det arbete som Ulum Dalska genomför för att få älvdalskan erkänd som landsdels- eller minoritetsspråk. Genom skrivelser och uppvaktningar ska kommunens synpunkter, önskemål och argument framföras till berörda statliga myndigheter."

Nu går ärendet vidare för ett formellt beslut i fullmäktige, för att få en officiell prägel på beslutet.

Tidigare har barn- och utbildningsnämnden, bun, fattat beslut med samma innebörd. I buns beslut, som nu också är kommun-styrelsens, argumenterar nämnden för att få språket erkänt som ett eget språk enligt följande:

1. Det finns ingen ömsesidig förståelse mellan älvdalska och svenska.

2. Älvdalingarna byter språk helt mellan svenska och älvdalska.

3. Älvdalsktalare anser att de talar ett eget språk.

4. Älvdalskan har varit under starkt förtryck från myndigheternas sida, vilket har gjort att dess existens numera är hotad.

5. Det finns en stark vilja att lära sig, lära ut och bevara älvdalskan.

6. Älvdalskan har kommit långt i sin standardisering;

a) Den har en egen ortografi (stavning) och språkråd.

b) Det finns grammatik och ordböcker för älvdalskan.

c) Böcker ges ut på älvdalska.

d) Kulturella aktiviteter på älvdalska - samtalskvällar, en musikal med mera.

Anledningen till att talarna av älvdalska vill att språket ska erkännas är för att:

Bevara älvdalskan

Det ska bli möjligt att lära sig älvdalska på olika nivåer i skolorna.

Få stöd för forskning om älvdalska.

Vara mån om det älvdalska namnskicket.

I beslutet betonas att de som nu kräver erkännande av språket inte kräver, som för en del andra minoritetsspråk, att kontakter med myndigheter måste kunna ske på minoritetsspråket.

BJÖRN REHNSTRÖM

Mer läsning

Annons