Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kommunen försöker få bort friskolan

Annons

Turerna kring friskolan i Gubbo och Jobsbo har varit många. Redan från början fanns det en mycket negativ inställning hos ledande politiker till att det skulle bli en friskola.

Bland annat socialdemokraterna Roger Hemming och kommunalrådet Leif Nilsson har öppet deklarerat att de inte vill ha någon friskola i kommunen.

Trots allt blev det ett avtal skrivet i augusti förra året och då fastställdes att skolavgiften skulle bli 59 954 kronor per elev och läsår.

Detta byggde på kommunens beräkning på vad en grundskoleelev kostade per snitt, med vissa avräkningar och tillägg.

Utifrån detta fastställde friskolan sin budget och började arbetet.

- Vi har under våren ett otal gånger fått besked från skolförvaltningen att kommunen skulle ha betalt för lite pengar till friskolan pengar enligt gällande avtal och därmed skulle vara skyldig friskolan pengar, säger Junttila.

Någon belopp om hur mycket det handlade om har inte Esko Junttila.

Den 13 juni fick friskolan ett brev från kommunen där skolchefen Anders Hjelm konstaterade att skolbidraget för 2003 blev 54 789 kronor per elev och läsår. Därmed skulle det vara omvänt förhållande, friskolan skulle vara skyldig kommunen 366 715 kronor.

Den verkliga chocken kom när kommunen höll inne hela beloppet vid den utbetalning som skulle ske i juni månad.

- Konsekvensen blev att vi inte kunde betala ut löner till våra anställda och inte heller skatter som vi skulle, säger Esko Junttila.

Kommunen hävdar att de tolkat avtalet och att det går alldeles utmärkt att göra på det här viset.

Friskolan och de advokater de anlitat gör en annan tolkning och hävdar att kommunen brutit avtalet på flera punkter.

Det handlar om att kommunen utan föregående information eller uppsägning av avtalet ändrat beräkningsgrunderna för skolavgifterna. I stället för att räkna med alla barn i grundskolan har kommunen nu delat upp dem i två grupper, de barn som går i förskoleklass till och med sjätte klass i en grupp och resterande i en andra grupp.

Utifrån detta fick kommunen fram ett lägre belopp.

- Hade vi fått veta det från början hade vi naturligtvis planerat på ett annat sätt, nu är det vi som får ta hela smällen för att de gjort fel, enligt sitt sätt att se det, säger Junttila.

Friskoleföreningen anser att detta påverkar i väsentlig omfattning och därmed borde avtalet omförhandlas. Men någon omförhandling har inte skett.

Det står vidare i avtalet att tvister i första hand ska lösas mellan parterna, men Esko Junttila upplever inte att det finns någon vilja från kommunen att göra det.

På måndagen hölls ett möte med olika intressenter i ärendet och kommunen representerades av Roger Hemming och hans budskap till friskoleföreningen var att de fick stämma kommunen om de inte är nöjda.

- Jag kan inte dra någon annan slutsats än att det finns en önskan från kommunen att friskolan ska knäckas och gå i konkurs och på det viset ska kommunen spara pengar, säger Esko Junttila.

Ledningen för friskolan kommer i nuläget att lägga all energi på att rädda verksamheten och planera inför höstens skolstart. Då får friskolan cirka 100 barn och kommunen får betala ut ytterligare 1,5 miljoner kronor.

- Vi kommer att granska avtalet med hjälp av våra advokater och sedan ta ställning till om vi ska stämma kommunen.

Nya Ludvika Tidning har sökt Roger Hemming för en kommentar, men han uppger på mobilsvar att han har semester och inte är tillgänglig förrän i slutet av juli månad.

SVEN THOMSEN

Mer läsning

Annons