Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Knarket flödar i Dalarna

/
  • Oroande utveckling. ”Nu finns knarket överallt. Det säljs överallt. Och det är accepterat på ett helt annat sätt än tidigare” säger Mats Jonsson, chef för dalapolisens kriminalunderrättelsetjänst.

Annons

Varje år smugglas oräkneliga mängder narkotika in över Sveriges gränser. Av preparaten kommer hundratals kilo, via Stockholmsregionen och Skåne, till Dalarna.

I länet är det den organiserade brottsligheten och yrkeskriminella som är de största mottagarna av narkotikapartier. Knarket sprids sedan till ungefär 100 langare, varav ungefär häften säljer för att finansiera eget bruk. Övriga säljer av och till, utifrån tillgång och efterfrågan.

- Men det blir aldrig, eller i vart fall väldigt sällan tomt, på knark.

Det säger Mats Jonsson, chef för dalapolisens kriminalunderrättelsetjänst.

De vanligaste preparaten som säljs och brukas i Dalarna är hasch, amfetamin och narkotikaklassade mediciner. Det är droger som tillsammans med andra narkotiska preparat finns överallt.

I byar, i skolor, på fritidsgårdar, på krogar, på stan.

Det räcker med att känna någon, som känner någon för att få tag i narkotika. Enligt polisen har narkotikan i dag sådan spridning i länet att man vet att i stort sett alla ungdomar, oavsett i vilka kretsar man umgås, någon gång kommer att bli erbjudna att prova.

- Och då ska man säga nej. Förbereda ett svar och snacka ihop sig med kompisarna. Då är det lättare att kunna avstå, säger Mats Jonsson.

Det kan innebära skillnaden.

För många som provar narkotika den där första gången, gör det igen. Och då narkotika är mycket beroendeframkallande, slutar det inte sällan i missbruk.

Då är det begäret efter narkotika som blir styrande. Och när studiebidraget eller inkomsterna från extraknäcket inte räcker, är det vanligt att personen börjar begå brott för att finansiera sitt missbruk.

- Det är kostsamt att missbruka narkotika och de flesta människor har inte råd med det. Vi vet att narkotikan är den främsta orsaken till att unga människor börjar begå brott, säger Mats Jonsson.

Som anser att synen på narkotika bland unga har förändrats.

För bara ett tiotal år sedan betraktades användande av droger som någonting dåligt och farligt. Det var utslagna människor som ägnade sig åt sådant i smutsiga kvartar, där de sköt i sig heroin för att överleva dagen.

Såldes gjorde knarket på bakgator av skumma män i svarta rockar, som viskade till förbipasserande i hopp om att få sälja ett gram.

- Så är det inte i dag. Nu finns knarket överallt. Det säljs överallt. Och det är accepterat på ett helt annat sätt än tidigare, säger Mats Jonsson.

Utbudet av narkotika är också större än tidigare. Det finns mängder av olika narkotiska preparat, som är lyxigt förpackade och utformade för att locka just ungdomar att använda drogen. Ecstasy är ett exempel, som bland annat finns i form av små färgglada klistermärken som trycks upp i gommen.

Haschet betraktas som en light-drog och amfetaminet som en partyhöjare. Kokainet ses som en lyxdrog, som kändisar och förebilder för ungdomar drar i sig på exklusiva krogar.

- Tyvärr har många ungdomar en uppfattning om att narkotika inte är farligare än någonting annat. Lika gärna som man dricker alkohol på festen, kan man prova något narkotiskt preparat, säger Mats Jonsson.

Även om baksidorna med knarket diskuteras, tonas det ner av brukarna och försäljarna. En liberal syn på narkotikan har fått fäste.

Det, liksom det faktum att pengarna som narkotikan genererar i hamnar hos den organiserade brottsligheten, bekymrar polisen.

- Det ökande användandet kommer att få konsekvenser. Och vi kommer att se det ganska snart, tror Mats Jonsson.

Som samtidigt uppmanar alla vuxna att vara just det. Fungera som förebilder för sina barn och hålla hårt på regler. Att inte blunda för faktum. För utanför hemmets dörrar kan vilket barn och tonåring som helst få tag på droger. När som helst.

Mer läsning

Annons