Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kjells sista utryckning

Annons

1969 flyttade Kjell Stenberg till Grängesberg. Då var gruvdriften i full gång liksom produktionen i dynamitfabriken. Det bodde runt 6 000 personer i samhället och brandkåren hade att göra.

Kjell kom då från Ludvika och en FN-tjänstgöring på Cypern.

Året innan, i december, hade han fått jobb hos gruvbolaget där han stannade fram till 1985.

- Jag sysslade med lite olika saker ovan jord, berättar han.

I samband med flytten till "Berget" föll det sig också så att brandkåren behövde nytt folk. Och den 1 mars 1969 klev han in i kåren som då bestod av 29 man och fem fordon.

Många år blev det och mycket har hänt under de dryga 30 åren. Som branden i Cassels.

- Det var svår. Den började onsdag natt och vi fick hålla på till söndag innan arbetet var färdigt.

En brand i den så kallade Skärningen minns han också som en segdragen historia. Den tog en vecka att släcka.

- Och så Aseabränderna och branden på Engelbrektsgatan, det som blev Brända tomten.

Tre dödsbränder har han också varit inblandad i, men även bränder där människor har räddats från lågorna.

Och, naturligtvis, en och annan dråplig situation. Som när det kom ett larm från Dynamitfabriken.

- Jag stack iväg från jobbet på en flakmoped, men när jag kom fram till stationen fanns det ingen bil inne. Dom var ute på andra jobb. Men jag visste att det fanns en brandpost nära där det brann så jag slängde på en slang och lite grejer på flakmoppen och ryckte ut. Det gick bra det också.

Många trafikolyckor sitter kvar i Kjells minne och i bland kommer otäcka bilder upp.

- För det mesta försvinner bilderna snabbt, men inte för alla.

Förr efter svåra olyckor åkte Kjell och hans kollegor tillbaka till stationen och sedan hem till sitt. Någon bearbetning av upplevelserna förekom inte.

- För många blev det alldeles för jobbigt. Nu för tiden sitter man kvar och diskuterar vad som har hänt och hur arbetet utförts.

1978 gick Stenberg en brandförmans- och brandchefsutbildning och han blev förman samma år.

Den titeln behöll han fram till 1986 då han utsågs till kårchef. Och som sådan fungerade han till slutet av juni förra året då han sa tack och adjö.

- Kroppen sa ifrån, förklarar han.

Parallellt med jobbet och deltidstjänsten inom brandförsvaret har Stenberg genom åren varit fackligt och politiskt aktiv.

- Jag har bland annat kämpat för sysselsättningen, Filmarkivet och för att behålla räddningstjänsten i Grängesberg.

En räddningstjänst som sedan Kjell kom in i bilden fått vidkännas kraftiga neddragningar och som länge vilat på osäker grund.

Men med tanke på att en ny brandstation ska byggas med start i höst, tycks hotet om nedläggning för närvarande vara undanröjt.

Jobbet i gruvbolaget lämnade Kjell 1985 för att starta egen firma inom elbranschen. Men 1990 bar det sig inte längre och han började studera i Brunnsvik, högskolekompetens.

- Senare blev det medialinjen, bild och video.

1993 hoppade han på ett jobb i Deje inom Hasselakollektivet, kallat Värmlandskollektivet.

- Det var några kriminella, men mest var det ungdomar med missbruksproblem som vi tog hand om.

1997 lämnade han det jobbet och började arbeta i det socialdemokratiska partiet i Ludvika.

- Bland annat som valsamordnare.

Det fortsatte han med fram till oktober förra året. Men politiskt engagerade är han fortfarande.

- Jag sitter i sju eller åtta nämnder och det tar sin tid.

Kjell Stenberg säger sig vara påstridig när det gäller att ställa upp för andra.

- Jag är sämre på det när det gäller mig själv.

Vad gäller framtiden har han i dag inga direkta svar.

- Jag är sjukskriven fram till sista maj och jag fyller 60 år i år så det känns som om att jag har gjort mitt.

FRANK ELFSTEDT

Mer läsning

Annons