Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Katt på rymmen kom hem

Annons

Det var i mitten av juni som Stumpen försvann från Harry Lindéns lägenhet i Domnarvets centrum.

- Jag tror han blev provocerad av kråkor när han var ute på balkongen.

När Stumpen inte hade återvänt på en vecka, ringde Harry Katthemmet och anmälde honom försvunnen.

En månad senare började Walther och Anna-Britt Risvik i Årby få besök av en okänd katt på sin tomt.

- Vi brukar mata en igelkott som kommer till oss, och en dag såg jag en nos framme vid matskålen. Det var en katt som nafsade åt sig mat, berättar Anna-Britt.

Men deras nya gäst var väldigt skygg.

- Han sov under verandan, och kom bara fram för att ta mat.

För Anna-Britt och Walther, som beskriver sig själva som stora djurvänner, var det självklart att mata den skygga katten. Men igelkotten var inte lika förtjust.

- En gång hade han lagt sig i matskålen med taggarna utåt för att inte katten skulle få ta av maten, skrattar Walther.

Lösningen blev varsin matskål - en till katten och en till igelkotten.

Med tiden tog katten mer och mer mod till sig.

- Vi märkte att han var förtjust i tjejer. Efter ungefär en månad, hoppade han upp i knäet på en kvinnlig bekant, säger Walther.

När katten minskade sitt avstånd till Walther och Anna-Britt allt mer, kunde de se att han var öronmärkt.

De ringde Katthemmet som kom i onsdags och tittade på honom.

- Men då blev han skygg igen, så de två tjejerna som var här fick inte tag på honom. Men de såg ju hur katten såg ut, och kände sedan igen honom från Harrys anmälan, säger Walther.

Så tack vare Katthemmet, kunde Stumpen till slut hitta hem.

- Ja, Katthemmet ska ha all eloge, de gör ett fantastiskt arbete. Vi ställde bara upp som goda medmänniskor, säger Walther.

I torsdags kunde så Harry äntligen hämta hem sin Stumpen.

- Det är skönt att ha honom tillbaka. Han är lika kelig som vanligt, säger Harry.

- Det värsta under hela tiden har varit ovissheten.

Anne Petterson, en av de anställda på Katthemmet, gläds med Harry.

- Det är sådana här saker vi jobbar för, de här guldklimparna i allt elände.

Hon säger att lyckliga slut sker, men allt för sällan.

- Vi har en decimeter tjock pärm med katter som är anmälda försvunna.

- Men a och o är att öronmärka sin katt. Det blir mycket lättare att hitta dem då om de skulle försvinna.

En sak är i alla fall säker, 8-årige Stumpen har varit med om sitt livs äventyr. För att komma till Årby har han fått korsa älven och vandra i fem kilometer. Men, som det brukar heta, slutet gott, allting gott.

MIRA PALOMÄKI

Mer läsning

Annons