Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kåseri: Fram för de tunga grabbarna

Annons

Visst är det märkligt. Det är aldrig någon plåtslagare, snickare eller cementgubbe som blir årets tv-kändis.

Men kockarna väller in i rutan...

Matlagarna koras både hemmavid och på kontinenten där de vid heta hällar fixar fantastisk mat inför öppen himmel. Årets guldkockar lagar så det stänker.

De slickar på fingrarna, doppar igen, torkar sig på lilla midjelappen, hackar lök, skjuter in eldfasta formar i luftvarma ugnar, dekorerar tallrikar, häller upp viner, sörplar och sölar på vita dukar (undrar månne om tv betalar all kem-tvätt?).

Visst gillar jag god mat, men tacka vet jag snickare, målare, plåtslagare eller rejäla cementgubbar.

Det är tunga grabbar det!

Sölar alltid på vaxduk och torkar av sig med wettex.

Det är killar med känsla för rätt receptblandning, ja inte för mat, men cement för fundament, hållfasthet och stormsäkra väggar.

De där coola hantverksgrabbarna syns lite här och var. Kolla vid en byggkran eller husgrund.

De kärrar och släpar iväg allt från säckar och isolerpapp till värmande husomslag, de sprätter upp stålbandsomslag kring prefabricerade husfasader, fixar färdigblandad silikonvara i speciella sprutor, de skär tapeter, slipar och limmar golvträ.

De häller cementmassor i säkert ihopsnickrade formar, lusläser bygginstruktioner, konstruktionsbeskrivningar, väljer trä av bästa kvalitet, limmar fog, spacklar, sätter kakel.

Och visslar till Aktuellts melodislinga, medan de käkar ostmacka, kräm och mjölk till kvällsmat.

Är det inte dags att någon tv-snubbe guldkantar byggjobbaren, plåt-Niklas, muraren eller asfaltkillarnas värdefulla insatser?

När byggkillarna samlas till nio-frukost i byggkuren vankas det ingen "Nils Emil kotlett" i mikron. Svea har laddat dosan med pölsa, varm på nolltid. Rödbetorna fördelas jämnt mellan laget.

Och Astas nybakade kanelbullar blir attraktiva bjudbullar till två-fikat, där problematiska kvinnor och världspolitikens smutsiga byk vänds in och ut. Till Bush säger grabbarna - Usch!

Skolan kör med yrkesvalsdagar, där elever helst väljer media. Det rynkas på näsan åt skomakare, plåtslagare, bilmekare och vårdjobb.

Ungdomlig okunskap väljer bort gedigen yrkeskunskap, hållbara jobb - och lön.

Teoretiska kunskaper lockar mest, trots att samhället formligen ropar efter människor med praktiska kunskaper.

Mina skor behöver lagas, min bil repareras, mitt tak plåtbeläggas och köket renoveras.

Det råder klappjakt efter hantverkare. Kunnigt folk med borrmaskiner och hammare är redan ett magert skrå. Kan det växa?

Aldrig har jag sett eller läst att någon yrkesakademi utnämnt en professur inom plåtslageri, bilreparation eller hemtjänst.

När koras exempelvis "årets hemtjänstkändis?

När kan Plåt-Niklas nå en professur inom plåtslageribranschen? Eller den enskilda snickaren medaljeras för årets bästa byggnadsinsats?

Utan dessa fantastiska yrkesgrupper skulle vi trampa omkring "på stampat jordgolv" eller befinna oss i stor omsorgsnöd.

BIRGITTA KNIFSTRÖM NORDÉN

Mer läsning

Annons