Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kärleken till en ö

Annons

Ö-livet började med tält för Anna och Rune Andersson. När de äntligen fick köpa en bit mark på Hellmansö kunde de börja bygga sin egen stuga. Det var för 60 år sedan.

- Vi fick en lekstuga som det hade stått en gris i. Den släpade vi hit över isen, sedan byggde vi ut den lite i taget, säger Anna.

I år är första sommaren som hon och Rune inte bor i stugan, eftersom Rune drabbats av stroke året som gått. Men när de gör ett dagsbesök väcks gamla minnen till liv.

Under 30 år var paret husvärdar på ön. Då bodde de i det stora, röda huset, det som tillhört "Hilma på öa", och tog hand om serveringen. Dygnet runt.

- Ibland kom det ungdomar mitt i natten. De kunde vara blöta efter att ha badat och då fick de komma in och värma sig och få något att äta, säger Anna och ler åt minnet.

Under läsåret var hon kokerska på Hälsinggårdsskolan, och på sommaren lagade hon mat på Hellmansö. Det var alltid full fart på ön, med dans, bröllopsfester och ångbåtar som kom förbi.

En gång kom självaste Martin Ljung på visit.

- Bosse Tysk tog hit honom för att bjuda på en sup. Martin Ljung sa att han gärna kom tillbaka nästa år också, bara flickorna kom med, säger Rune.

Han är uppväxt med Runn som lekplats. När han inte roade sig vid stans vattenhål var han bilelektriker på Bil & Buss. Men fritiden hörde sjön till, både sommar och vinter. Skridskor och skidtävlingar följdes av pjäxdans i huset.

- Och varje trettondagsafton var Falu skyttegille här och sköt på isen. Det var alltid kallt de gångerna, och jag hjälpte Hilma med kålsoppan, säger Anna.

"Hilma på öa" ärvde Hellmansö av sin far, Anders Victor Heselius, en stormagad grosshandlare från Falun. Han byggde husen på gården 1837, och lät gärna sina gäster avnjuta punsch och ärtsoppa på verandan. När han ville vara i fred hade han andra knep.

- Han sa att det fanns så mycket loppor här, så att ingen skulle vilja komma hit, säger Rune.

En som brukade komma till ön under Anna och Runes tid som husvärdar, var en man som kallades "Ekansson", eller bara "mannen".

- Han brukade simma ut hit, med kläderna fastbundna på huvudet. Och när han kom upp kunde han slå en frivolt. Det var ett riktigt original, säger Anna.

Det finns många minnen att vårda på ön som Falu kommun köpte för 50 000 kronor 1959.

- Glöm inte bort att ni står på historisk mark, säger Rune och ser ömt på sin älskade ö, "den bästa platsen i hela världen".

KARIN WALLÉN

Mer läsning

Annons