Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kanonkille eller kvinnomisshandlare?

/

Tänk er mannen som troget skjutsar och hämtar sin fru från jobbet, dag ut och dag in.
Det kan vara den supervänlige omtänksamme mannen det handlar om.
Eller mannen som vill ha total kontroll över varje steg hustrun tar.

Annons

Mäns våld mot kvinnor är ofta raffinerat, det är svårt för utomstående att se tecken på om kvinnan i ett förhållande utsätts för våld av sin partner. Begreppet våld förknippas vanligen med fysisk misshandel.

När Claes Holm och Leif Jonsson på Kris- och våldsmottagningen för män talar om våld talar de förutom om det fysiska om psykiskt våld, materiellt våld, latent våld, sexuellt våld och ekonomiskt våld.

– Att bara använda ordet slå när man pratar om våld blir lite tokigt, det finns många typer av våld som fyller samma funktion som slaget beroende på vad man fokuserar på. Det psykiska våldet är vanligare enligt undersökningar, säger Claes Holm.

Gränslandet mellan lite svartsjuka och omtanke till makt och kontroll är svårt att skönja.

Claes Holms och Leif Jonssons erfarenheter är att det psykiska våldet är raffinerat, men att våldet kan definieras som alla handlingar som skrämmer, skadar, smärtar eller kränker och som genom detta försöker påverka eller styra andra människor.

Ett exempel är det så kallade materiella våldet som inte är direkt riktat mot någon. En situation där mannen i huset slår hål i en dörr svärande och skrikande.

– Det kan vara skrämmande för barnen som inte förstår vad som händer och även den kvinna som mannen lever med förstår att så här arg kan mannen bli och det kan ta sig fasansfulla uttryck. Det skapar inte trygghet utan otrygghet, säger Leif Jonsson.

Jonsson menar att det inte är fel att vara arg och känna ilska, den är ju en känsla precis som glädjen.

– Att vara tydlig och tala om att nu är jag arg är ju helt okej, men det handlar om vilken självkontroll jag har. Går jag till handling och börjar ha sönder saker eller skadar någon annan då har jag gått över gränsen, då är det inte respektfullt längre. Det skadar ju både andra och mig själv, säger han.

Med nedlåtande genmälen monteras kvinnans självförtroende ner bit för bit. Leif Jonsson illustrerar det psykiska våldet genom att hålla upp ett ark papper som ska symbolisera relationen. Samtidigt som han avger exempel på en kränkande eller kontrollerande kommentar, typ "du är en usel mamma" eller "ska du verkligen ha på dig den kjolen", river han lös en bit av pappersarket tills han slutligen bara har ett litet hörn kvar. Leif håller upp den lilla pappersbiten och säger:

– Nu kan hon inte besluta om någonting. Hennes självkänsla har successivt försvunnit och då har han kontroll över henne.

Mer läsning

Annons