Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kan framtiden förutsägas?

Annons

42 procent av Dalarnas befolkning är 50 år eller äldre. Människor i den åldern flyttar sällan. De flesta kommer att leva resten av sitt liv i länet. Vi vet ungefär hur länge, genomsnittligt sett. Att med hygglig säkerhet beräkna det framtida antalet äldre människor i länet är därför inte så svårt.

Men hur kommer antalet yngre att utvecklas? En del kan vi säga om det, eftersom vi vet hur många som finns i dag i olika åldersgrupper och hur födelsetalen ser ut. Vi hoppas förstås att många ska flytta till vårt vackra län, men hur det blir med den frågan vet vi faktiskt inte mycket om.

Varför inte då ta fasta på osäkerheten? Varför inte inse att framtiden är oviss och därför ta dagen som den kommer? Det enkla svaret är att människor behöver underlag för sina beslut. Sådana underlag må vara både bräckliga och ofullständiga. Men de är nödvändiga, och det finns inga alternativ.

Men framtidsbedömningar kan göras på olika sätt. Ett är att försöka förutse allt, även det som står skrivet i stjärnorna. Ett annat är att utgå från de utvecklingstendenser vi sett under de senaste årtiondena och undersöka vilken framtid de leder fram till. Då skapar man förståelse för vad som behöver göras för att utvecklingen ska vridas åt rätt håll.

Jag tycker att det bästa sättet för Dalarna och Dalarnas kommuner är att se på framtiden enligt den senare av de två metoderna, alltså att skapa ett underlag för handlande. Det har vi gjort på Dalarnas forskningsråd. Här är några slutsatser av vårt arbete:

Antalet människor som lämnar arbetsmarknaden och blir pensionärer ökar kraftigt i Dalarna i dag. Generationsväxlingen på arbetsmarknaden har börjat tidigare i länet än i Sverige som helhet. Den kommer att gå mycket snabbt i åtminstone tio år. Det är en överlevnadsfråga för Dalarna att utnyttja detta tillfälle och dra till sig ny arbetskraft.

Andelen människor i åldrarna 20 till 40 år är mycket lägre i Dalarna än i Sverige som helhet. Det beror på den stora utflyttning av unga människor som skett från länet, och som fortfarande sker, för studier och arbete. Ett viktigt mål för länet måste vara att hejda den utvecklingen och stimulera återflyttning.

Antalet förskolebarn i Dalarna ökar betydligt fram till år 2020. Men antalet ungdomar i grundskolan och gymnasiet minskar, åtminstone fram till omkring 2015. Det får stora återverkningar på resursbehovet inom skolan. Fler förskoleplatser men färre platser i grund- och gymnasieskolan behövs under de närmaste 10-15 åren.

Efter en lång tid av stark ökning börjar antalet människor i Dalarna över 80 år nu att minska. Minskningen kommer att vara ganska kraftig och pågå i ungefär 15 år. Trots att antalet yngre pensionärer kommer att öka blir trycket på äldreomsorgen mindre fram till omkring 2020.

En historiskt sett exempellös ökning av antalet personer över 65 år har påbörjats och kommer att fortgå åtminstone till början på 2030-talet. Antalet ålderspensionärer i Dalarna kommer då att vara 8 000-11 000 fler än i dag. Stora krav kommer att ställas på samhällsplaneringen för att tillgodose denna grupps behov.

Slutsatser av detta slag är viktiga för Dalarnas fortsatta planering. De är inte, och behöver inte vara, detaljerade förutsägelser. Men de bidrar till att klargöra problem och möjligheter i länet och skapar därmed underlag för politikers och andra beslutsfattares handlande.

CLAES HERLITZ

Mer läsning

Annons