Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kamerorna räddar liv

Annons

Drygt 83 miljoner kronor har samhället tjänat på försöken med kameror.

Rikspolisstyrelsen har skickat in en utvärdering av den första tiden med automatisk hastighetsövervakningen till justitiedepartementet.

Den visar att vägkameror är en av de kostnadseffektivaste trafiksäkerhetsåtgärderna som prövats.

- Den samhällsekonomiska besparingen uppgår till drygt 83 miljoner kronor eller 200 procent. Och då ska man komma ihåg att försöken har pågått under en relativ kort tid, säger Gunnar Andersson, forskningsledare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, till Västerbottens-Kuriren.

Han har räknat med de minskade utgifterna i form av bland annat lägre vårdkostnader, mindre slitage på däck samt minskad bränsleförbrukning.

Men han har också tagit hänsyn till vad kameraförsöken kostar och tidsförluster på grund av hastighetssänkningen.

Försöken med kamerorna drog i gång under sommaren 2000, men fick avbrytas redan efter några månader på grund av juridiska problem. Datainspektionen gav inte klartecken förrän sommaren 2001 och försöken kom successivt i gång i tolv län på ett antal vägsträckor under hösten samma år.

Fram till och med våren 2002 hade antalet dödsolyckor minskat med ungefär 60 procent på vägsträckorna.

- Men det är ett litet material. Procentsatserna blir stora med bara små förändringar. En dödsolycka till så hade det sett helt annorlunda ut, säger Gunnar Andersson till TT.

Han pekar i stället på de hastighetssänkningar som uppmätts.

Gunnar Andersson berättar att de som har kört i 90 kilometer i timmen på en 90-väg har i snitt sänkt sina hastigheter med tre kilometer. Däremot har de som kört i 100 kilometer i timmen sänkt farten med sju kilometer.

- Det är ett mycket starkt resultat. Ju högre medelhastigheten legat på vägarna, desto större är sänkningen, säger han.

Vid årsskiftet fanns 16 automatiska hastighetskameror i bruk som roterade mellan 120 kameraskåp. Om ett år är det tänkt att det ska vara 40 kameror i 250 skåp.

FREDRIK GUNÉR/TT

Mer läsning

Annons